Mer än en femtedel av varulagret är onödigt för svenska så väl som nordiska företag. Det visar en ny rapport från Optilon. Det genomsnittliga företaget bland Sveriges 100 största företag besitter en outnyttjad potential om 68 miljoner euro – potential som i stället skulle kunna investeras i mer tillväxtfrämjande ändamål. Totalsiffran för Sveriges 100 och Nordens 400 största företag uppgår till 6,4 respektive 19 miljarder euro.
Effektiv varulagerstyrning och optimering kan ha en stor påverkan på ett företags lönsamhet. Optilons nya rapport – Onödighetsrapporten 2021 – som har studerat Nordens 400 största företag, visar att 22 procent av varulagret är överflödigt för det nordiska genomsnittsföretaget. Det innebär att de har fler varor i lager än vad de behöver. En onödig vara färre i lagret innebär inte bara mindre uppbundet kapital, utan även mindre lageryta, minskade distributions- och administrationskostnader samt inkurans.
Genom att adressera problemet med överlager och implementera effektiv varulagerstyrning skulle genomsnittsföretaget bland Nordens 400 största bolag kunna frigöra cirka 48 miljoner euro.
– Supply chain har kanske aldrig varit viktigare. Coronapandemin och det rådande makroekonomiska läget har visat på vikten av robusta och hållbara värdekedjor. Att ha färre men rätt varor inne ger en effektiviseringsrekyl för företagen. Man frigör kapital samtidigt som man sänker kostnader och ökar intäkter, säger Anders Remnebäck, supply chain-expert på Optilon.
Tillsammans har Sveriges 100 största företag en onödig varulageryta som motsvarar Stockholms Tele2 Arena – 57 gånger om. Rapporten visar att svenska företag skulle kunna frigöra hela 6,4 miljarder euro, som skulle kunna investeras för stärkt konkurrenskraft och ökad tillväxt. Kapital som skulle kunna användas till att avbetala lån, investera i R&D eller anställa.
– Effektiv varulagerstyrning är en underskattad framgångsfaktor. Det är en av de enskilt viktigaste åtgärderna man kan göra som företag för att maximera sin konkurrenskraft. Det säkerställer helt enkelt att resurserna används på rätt sätt och där de gör mest nytta, säger Anders Remnebäck.