En hel del har skrivits om behovet av att expandera Sveriges elproduktion, men elproduktion är inte den enda viktiga aspekten av hållbarhetsomställningen. Elfordonssystem är den mest komplexa aspekten av elektrifieringen som vi ser framför oss och en uppbyggnad av dessa kommer att kräva stora investeringar även inom andra områden. Ett mycket stort antal företag och organisationer måste engagera sig och göra investeringar som de flesta i dagsläget inte är förberedda på. Många människor kommer att påverkas av neddragningar av tillverkningen av fossilbränslefordon.
Omställningen till elfordon, där alla fordon om ett par decennier förväntas vara elektrifierade kräver stora mängder el, förstärkning av elnät på olika nivåer, stora investeringar i olika typer av laddinfrastruktur och utbildning av stora antal individer som ska driva denna omställning.
Sverige är tillsammans med Finland det land i Europa som har bäst förutsättningar att klara omställningen till elfordon, men inte heller vi kan klara av att elektrifiera alla fordon enligt den ambitiösa plan som EU har dragit upp. För de flesta andra länder är det helt uteslutet att planen kan hålla, men vem ska föra fram denna obekväma sanning till EUs politiker?
För att ställa om alla fordon i Sverige till el krävs el från två kärnreaktorer, drygt 20 TWh. För att enbart köra alla 49 miljoner bilar i Tyskland på el krävs 150 TWh, elen från 14 kärnreaktorer eller 45,000 vindturbiner. Ytterligare 100 TWh behövs för transportfordon och bussar. Tyskland producerar idag 600 TWh, vilket innebär att landet har hälften så mycket el per person som Sverige. Italien och Storbritannien har en tredjedel så mycket el som Sverige. Länder i Södra Europa som Spanien, Grekland och länder i det forna östblocket ligger betydligt sämre till än Tyskland och Italien.
Visst, effekt är ett problem, men även eltillgången kommer att ställa till svårigheter i många länder.
För att våra transportsystem i framtiden ska vara kostnadseffektiva och möjliggöra säkra och snabba transporter måste alla fordon kunna laddas oberoende av när det behövs och var ett fordon befinner sig. Detta ställer mycket höga krav på infrastrukturen. Tyskland har 3% elbilar och många av dessa är hybrider med små batterier. Om 30, 60 eller 80% av alla bilar och lastbilar ska kunna laddas måste laddinfrastruktur, elnät och elproduktion expandera dramatiskt. I de flesta andra länder i världen är utmaningarna ännu större, vilket är viktigt även för oss i Sverige.
Genom det snabba införandet av elfordon från 2030 och framåt kommer Europas fordonsföretag och deras leverantörer i snabb takt lägga ner tillverkningen av bensin- och dieselfordon. Flera miljoner människor förlorar jobben och många företag kommer att läggas ner eller kraftigt dra ner sin produktion.
Samtidigt tänker vi oss att omställningen till elfordon kommer att skapa många nya jobb, men det finns inga planer för hur den omställningen ska gå till och det saknas både effekt och el för att säkerställa laddmöjligheterna för alla fordon:
- Elbilar kräver 30-40% färre arbetstimmar jämfört med fossilbilar.
- Europas bilföretag ligger efter Tesla och kinesiska leverantörer inom elfordon och tappar marknadsandelar och lönsamhet genom övergången.
- Tillväxten av nya jobb, när den nu kommer, kan inte förväntas ske i de regioner som idag är beroende av fordonsindustrin. Konsekvenserna att dra ner i regioner där 10-15% av alla sysselsatta arbetar i fordonsindustrin blir allvarliga.
- Det saknas planer för att utbilda och omskola personal för alla arbetsuppgifter som behöver fyllas på elområdet.
- Det saknas på flera områden utbildningar och antalet utbildningsplatser är för lågt för att täcka de framtida behoven.
- Det saknas finansiering för alla investeringar i elfordonssystem och teknikutveckling som krävs för att omställningen ska lyckas.
Tillgången på el och effekt, laddinfrastruktur och kompetens är alla begränsningar som måste tas på allvar när omställningen till elfordon planeras i detta tidiga stadium.
Dessa är några av de aspekter som kommer att påverka och forma Europas ekonomiska framtid. Hur når vi EUs beslutsfattare med informationen att en omställning i den takt som ny planeras inte är genomförbar?
Av Mats Larsson
Mats Larsson är grundare till GET Institute och författare till 7 internationellt publicerade böcker om omställningen till elfordon. Senaste boken publiceras i mars 2024 med titeln ”The Severe Economic And Social Consequences of the Rapid Change to Electric Vehicles”.