Trafikverket har fått en regleringsbrevändring som officiellt ger verket utökade medel till järnvägsunderhåll med 620 miljoner kronor för 2015. Planeringen sker enligt samma kriterier som anges i nationella planen med hänsyn till vad som är genomförbart.
I påskveckan meddelade regeringen att den avsåg att utöka ramarna för järnvägsunderhåll redan i år. Sedan dess har ett intensivt planeringsarbete pågått och även ett förankringsarbete med branschen.
Säkerhet och prioriteringarna i nationella planen är utgångspunkt för de områden som valdes:
Driftsäkerhets- och punktlighetsåtgärder i storstad och på de större stråken
Godsstråk och utpekade banor viktiga för näringslivet
Punktåtgärder för att höja robusthet i hela systemet
Trafikantinformation och stationsåtgärder
Inom dessa områden har framförallt redan planerade åtgärder tidigarelagts där så är möjligt.
Genomförbarheten avgjorde
– Små åtgärder kräver 2-6 månaders framförhållning, medelstora åtgärder kräver sex månader till tre år och stora åtgärder som spårbyten kräver 3-4 års framförhållning, säger Sven Ödeen, chef Underhåll, Järnvägssystem. Genomförbarheten har därför i många fall varit avgörande för vad vi nu kan göra med den utökade ramen för järnvägsunderhållet.
Det mesta som finns med i den nu fastställda planen är sådant som redan tidigare var planerat att genomföras men som med extra medel nu kan tidigareläggas.
– Mycket lägger vi på punktåtgärder som höjer robustheten i hela systemet. Det kan vara tillägg i baskontrakten och åtgärder för att släcka M-anmärkningar. Punktåtgärderna märks snabbt och ger direkt effekt på robusthet och punktlighet.
M-anmärkningar (månadsanmärkningar) är den typ av anmärkningar som inte är akuta och som ska hanteras inom tre månader.
– För de stora åtgärderna startar vi förberedande arbeten med genomförande under kommande år. Upplägget beror som sagt på att ledtiderna för mer omfattande åtgärder är för långa för att genomförandet ska kunna starta under 2015, säger Sven Ödeen.
Värdefulla synpunkter
För att pengarna ska användas på bästa sätt har viktiga synpunkter inhämtats från branschen.
– I det här arbetet har en viktig pusselbit varit att utgå från ett användarperspektiv, säger Anna Lundman chef på verksamhetsområde Underhåll. Vi har fört dialog med branschen, till exempel järnvägsföretagen SJ, Green Cargo och branschföreningarna BTO, järnvägsentreprenörer och Svensk kollektivtrafik och från dem fått värdefulla och viktiga synpunkter på vilka områden och åtgärder vi valt att fokusera på, säger Anna Lundman.
När användningen av de 620 miljonerna nu är beslutad fortsätter den ordinarie planeringen av underhållet för perioden 2016-2018. Då ingår även planeringen av hur de 1,2 miljarder som regeringen planerar skjuta till årligen under samma period ska användas.
– I det arbetet kommer vi självklart att fortsätta att föra en dialog med branschen för att få in deras viktiga synpunkter i vår planering. Tillsammans är vi inne i en utvecklingsfas och här behöver vi ha deras användarperspektiv, säger Anna Lundman.
Det här gör Trafikverket:
Av de fyra satsningsområden som nämnts ovan kommer vi under 2015 att lägga tyngdpunkten av åtgärderna på punktåtgärder för att öka robustheten i hela systemet medan man under 2016 och 2017 kommer satsa på godsstråk och viktiga banor för näringslivet.
Några exempel på områden som ska genomföras under 2015 är:
Förberedelser och upphandling av spårbyte Boden–Bastuträsk för genomförande 2016 och framåt
Utökning av spårbytet Göteborg–Alingsås
Förstärkning av tunnlar i Stockholmsområdet
Utbyte av skyltar för trafikinformation på stationer längs Södra stambanan och Västra stambanan
Branschgemensamma åtgärder, samarbete i Stockholm för förbättrad trafikinformation (SLL/Stockholmståg, SJ, MTR och Trafikverket)
Trädsäkringsåtgärder
Byte av signalställverk i Fagersta
Upphandling av spårbyte Tillberga–Ransta, för genomförande 2016
– Det känns jättebra att vi får möjlighet att genomföra de här åtgärderna tidigare än planerat, avslutar Anna Lundman.
Källa: Trafikverket
