Hastighetsbegränsningar centrala för att nå nollvisionen

Höga hastigheter en utmaning för trafiksäkerheten. Foto: If

Höga hastigheter är en av de stora utmaningarna för trafiksäkerheten i Sverige, i synnerhet i tätorter och runt trafik- och folkstinna platser som skolor och sjukhus. Åtgärder för hastighetssänkningar är centrala för att nå nollvisionen, bedömer försäkringsbolaget If. 

Runt 250 till 300 personer omkommer i trafiken i Sverige varje år. Enligt Trafikverket skulle uppskattningsvis runt 80 av de liven skonas om alla höll hastighetsbegränsningarna. Trafikverkets siffror visar också att risken att omkomma i en trafikolycka tydligt korrelerar med det involverade fordonets körhastighet – oavsett om det rör sig om kollisioner mellan bilar, eller mellan bilar och fotgängare eller cyklister. Risken för svåra till dödande skador är högst på 70–90-vägar.

Just vad gäller säkerheten för fotgängare och cyklister som vistas i trafiken visar Ifs egen statistik också klart och tydligt att de hastighetssänkningar som företagits i tätorter under den senaste tioårsperioden haft en positiv effekt med mindre allvarliga skador på vägar där hastigheten sänkts från 50-60 till 30 eller 40 kilometer i timmen. I takt med hastighetssänkningen har exempelvis andelen medelsvåra till svåra skador för cyklister minskat med drygt 20 procent.

– Allt som allt är åtgärder för hastighetssänkningar en av de viktigaste sakerna vi kan göra för att nå nollvisionen. När det gäller fotgängare och cyklister ser vi att allvarlighetsgraden i personskadorna är starkt kopplade till hastigheten, säger Irene Isaksson-Hellman, trafiksäkerhetsforskare på If.