Sedan den 1 januari 2015 skärptes kraven på svavelinnehåll i bränsle i Östersjön och Nordsjön. Sjöfarten har därmed tagit ett unikt steg i vår region för att förbättra miljö och hälsa. Därutöver har många svenska rederier gått längre än vad reglerna kräver och har i flera fall gått över till alternativa bränslen såsom flytande naturgas (LNG) och metanol och därigenom reducerat luftemissionerna ytterligare. Det hävdar branschorganisationen Svensk Sjöfart som i denna debattartikel dels vill framhäva de miljöframsteg som den svenska sjöfartsnäringen gjort under senare år, dels vilka förbättringsåtgärder som krävs för framtiden.
Den absoluta majoriteten av de varor och gods som vi producerar och konsumerar i vardagen har transporterats med handelsfartyg. Sverige kan därmed betraktas som en ö sett från detta perspektiv, där handelssjöfarten är den livsnerv som försörjer oss med förnödenheter. Sjöfarten kan därmed också betraktas som en livsnödvändig ”flytande infrastruktur”
Miljöstrategi
Svensk rederinäring arbetar efter visionen om en sjöfart utan negativ påverkan i luft och vatten och är världsledande genom sitt fortlöpande miljöarbete och strävan efter att minska energiförbrukningen. Eftersom sjöfart är ett miljövänligt och energieffektivt transportsätt i jämförelse med andra transportslag har man inom EU framfört som ett mål att överföra en växande del av transporterna från vägnätet till sjöfarten. Föreningen Svensk Sjöfart antog redan våren 2009 tillfullo EU:s Maritime Transport Strategy 2009-2018. Strategin fastlår ”the long-term objective of zero-waste, zero-emission maritime transport”
Hög innovationsförmåga
Sverige och svensk sjöfart leder utvecklingen inom många områden för att reducera miljöpåverkan, till exempel med giftfria bottenfärger och användandet av katalysatorer som reducerar kväveoxidutsläppen med mer än 95 procent. Dessutom ligger svenska redare i absoluta framkant när det gäller att utveckla och prova olika alternativa bränslen samt att bygga infrastruktur för detta. Svenska rederier har historiskt haft en mycket hög innovationsförmåga som väsentligt bidragit till utveckling av nya sjötransportsystem och fartygssystem.
Vi kan, men det kostar
Ett fartygs marknadsvärde höjs inte bara för att man gör miljöinvesteringar och här har politiska beslutsfattare en uppgift i att hjälpa till så att det inte ekonomiskt straffar sig att investera i teknik som minskar miljöpåverkan.
En intressant satsning, i vilken Svensk Sjöfart medverkat, är miljödifferentiering av farledsavgifter. Denna innebär att fartyg, som reducerar utsläpp av kväve- och svaveloxider, får minskade avgifter. Föreningen arbetar för att denna typ av metod för avgifter införs i ökad omfattning. Bland annat har vi påtalat att det är anmärkningsvärt att de kryssningsfartyg som som väljer att släppa ut toalettavfall i det känsliga Östersjön ges rabatter på de statliga farledsavgifterna, till skillnad från våra färjor, som lämnar allt avfall iland, får betala tullavgift. Både denna och tidigare regeringar har varit helt fokuserade på tvingade regler och inte alls utrönt möjligheten att med hjälp av ekonomiska incitament styra företagens handlande. En tydlig politisk signal hade varit att erbjuda en rejäl rabatt för de fartyg som tar sitt ansvar och lämnar det avfall de producerar ombord.
Så stärks miljön
Mycket har alltså gjorts både frivilligt och genom tvingande regler för att minska fartygens utsläpp till både luft och vatten. Dock återstår mycket arbete med att sänka dessa ytterligare. För att detta ska bli möjligt kräver vi inom Svensk Sjöfart:
- Ökade anslag till sjöfartsforskning
- Omställningsbidrag till tekniska miljöinnovationer
- Att ekonomiska styrmedel används ytterligare för att främja de rederier och fartyg som utöver regelverket installerar och opererar med miljöfrämjande utrustning. Ge morötter till de som verkligen försöker göra sitt för att skydda Östersjöns miljö.
Om branschorganisationen Svensk Sjöfart
Svensk Sjöfart är en branschorganisation för svensk sjöfartsnäring och representerar drygt ett 60-tal svenska rederier med verksamhet över hela världen.Den svenska sjöfarten är en del av det europeiska sjöfartsklustret som kontrollerar drygt 40 procent av världshandelsflottan. Mer än 80 procent av Sveriges handel går via sjöfarten. Föreningens uppdrag är att öka kunskapen om svensk sjöfart och driva branschens frågor för regering, riksdag och andra organisationer. En av de viktigaste uppgifterna är att verka för att svenska rederier får verka under så goda konkurrensvillkor som möjligt. Den största delen av de regler som påverkar sjöfarten fattas av FN:s sjöfartsorgan IMO och EU. Föreningen driver frågor om ökat säkerhetstänkande och proaktivt miljöarbete såväl i Sverige som internationellt. Renare och mer kostnadseffektiva bränslen finns högt på agendan. Forskning och innovation är viktig för sjöfartens utveckling. Föreningen stödjer och samverkar med Lighthouse som drivs i ett samarbete med Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg.
