Strategiskt viktiga Skandiaporten innebär en framtidssäkring för Göteborgs hamn

Hälften av Sveriges containerhandel går via Göteborgs Hamn och 30 procent av Sveriges totala export går via hamnen.

I Sveriges i särklass största containerhamn, Göteborgs hamn, pågår ett storskaligt projekt som ska göra det möjligt för hamnen att ta emot världens största oceangående fartyg och därmed erbjuda direkttrafik till andra världsdelar över haven. Via projektet Skandiaporten ska farleden in till Göteborgs hamn fördjupas med cirka fyra meter. Dessutom ska kaj och terminalytor förstärkas för att kunna ta emot oceangående fartyg. Skandiaporten, som beräknas stå klar under första halvåret 2026, är hamnens enskilt största och strategiskt viktigaste investering på många år.

AV ANNIKA WIHLBORG FOTO: GÖTEBORGS HAMN

Hälften av Sveriges containerhandel går via Göteborgs Hamn och 30 procent av Sveriges totala export går via hamnen, som självklart har en strategiskt mycket betydelsefull roll i de svenska logistikkedjorna. Hamnen ökar också sin marknadsandel i Sverige. I augusti 2022 stod Göteborgs hamn för 52 procent av den svenska containermarknaden, jämfört med 48 procent vid årets början.

bild
Linjeutbudet växer i Göteborgs hamn. Ett av de senaste tillskotten är rederiet MSC:s direktlinje till och från USA, vilket är en bidragande faktor till hamnens volymtillväxt under första halvåret 2022.

Beräknad totalkostnad på 2,5 miljarder kronor

En tydlig trend på senare år är att godsfartygen blir allt större. På tio år har det genomsnittliga containerfartyget blivit tio gånger så stort. Farledens begränsade djup innebär att de största fartygen av idag inte kan anlöpa Göteborgs hamn fullastade. Den här utvecklingen har föranlett projekt Skandiaporten, som genomförs i samarbete mellan Göteborgs Hamn, Sjöfartsverket och Trafikverket. Projektets totalkostnad bedöms landa på 2,5 miljarder kronor.

Området som behöver fördjupas är nästan fem kilometer långt och muddringsbehovet är 12 miljoner kubikmeter. Det ska öka maxdjupet från dagens 13,5 till 17,5 meter. Utöver fördjupningen behöver vändytan utanför containerterminalen breddas, vilket innebär att 1,2 kilometer kaj samt terminalytor behöver förstärkas för att i framtiden kunna lasta och lossa två större oceangående fartyg samtidigt. Göteborgs hamn står för kostnaderna för kajförstärkning och muddring av hamnbassängen. 2022 inleddes byggstarten av kajförstärkningen i hamnen och 2024 planerar Sjöfartsverket att inleda muddringsarbetena på farleden. Hela projektet planeras vara klart under första halvåret 2026.

 

bild
Skandiaporten är ett strategiskt mycket viktigt projekt för svensk import och industri. Projektet beräknas stå klart 2026.

Snabbare och mer tillförlitliga transporter

Fördelarna med att fördjupa farleden är många, bland annat möjliggör det snabbare, mer tillförlitlitliga, kostnadseffektiva och hållbara transporter för svensk industri. Ytterligare en fördel med direktanlöp är att de största lastfartygen kan anlöpa hamnen fullastade. Idag anlöps Göteborgs Hamn av containerfartyg som kan lasta allt från 1 000 containrar upp till 19 500 containrar. När farleden fördjupats med tre-fyra meter kommer samtliga fartyg som tar mer än 5 000 containrar kunna komma med mer last än de gör idag.

–Farledsprojekt Skandiaporten får stor betydelse för vår framtida konkurrenskraft i ett större perspektiv. Ingen kunde förutspå containerfartygens storleksutveckling när farleden och hamnen muddrades förra gången strax efter millennieskiftet. Utan Skandiaporten hade vi gått back rent konkurrensmässigt. Tack vare projekt Skandiaporten kan vi fullfölja ambitionerna med direktlinjer ut i världen utan att fartygen ska behöva lastas om på vägen hit, säger Claes Sundmark, försäljningschef på Göteborgs Hamn.

bild
Claes Sundmark, försäljningschef på Göteborgs Hamn.

13,5 miljoner kubikmeter lera flyttas

När farleden in till Göteborgs hamn fördjupas med cirka fyra meter och den nya farleden ska muddras innebär det att cirka 13,5 miljoner kubikmeter lera kommer att behöva grävas upp och flyttas till anvisat vatten utanför Vinga, ett område som i många år använts till deponi tack vare sitt stora djup och sin ackumulativa botten. Rent tekniskt går det till så att man börjar med att lägga ut de förorenade muddermassorna först och därefter täcker man över dem med cirka 10 meter preindustriella äldre leror. På så sätt kapslas de förorenade muddermassorna in.

bild
”De största lastfartygen kan anlöpa hamnen fullastade”