Europeiska biltillverkare kräver att EU breddar sin strategi för utsläppsfria fordon och inte enbart satsar på batterielektriska lösningar. I ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen varnar Mercedes-Benz vd Ola Källenius, i sin roll som ordförande för branschorganisationen ACEA, för att unionens ensidiga fokus på elbilar riskerar både Europas strategiska oberoende och möjligheten att nå klimatmålen.
Brevet har undertecknats på uppdrag av de 16 medlemsföretagen i ACEA, European Automobile Manufacturers’ Association, och stöds även av Clepa, den europeiska organisationen för fordonstillverkarnas leverantörer. Källenius skriver att industrin står inför ett nästan totalt beroende av Asien för batterier och andra centrala komponenter till elbilar.
– Europa står inför ett nästintill totalt beroende av Asien i batterivärdekedjan, en ojämn utbyggnad av laddinfrastruktur, höga produktionskostnader – inklusive elpriser – och belastande tullar från viktiga handelspartners, såsom 15 procent tull på europeiska fordonsexporter till USA, står det i brevet.
Elbilarnas marknadsandel lägre än väntat
Trots hårda EU-krav på biltillverkarna att öka produktionen av elbilar pekar ACEA på att utvecklingen inte går som förväntat. Batterielektriska fordon stod under första halvåret 2025 för endast 15 procent av nyregistreringarna av personbilar, 9 procent av lätta transportbilar och 3,5 procent av lastbilar.
– Vi ombeds att genomföra en omställning med händerna bakbundna, skriver Källenius i brevet.
Organisationerna menar därför att EU måste öppna upp för fler tekniker, inklusive vätgasdrivna fordon, för att snabbare nå klimatmålen.
– Flera drivlineteknologier påskyndar marknadsacceptansen och gör det möjligt att nå utsläppsmålen i verkliga förhållanden. Andra marknader använder redan detta angreppssätt framgångsrikt, står det i skrivelsen.
Krav på teknikneutralitet
Industrin efterfrågar att EU gör teknikneutralitet till en central princip för regleringen. Det skulle enligt ACEA innebära att batteribilar fortsatt kommer att spela huvudrollen i omställningen, men att det även måste finnas utrymme för laddhybrider, räckviddsförlängare, mycket bränsleeffektiva förbränningsmotorer, vätgasfordon och klimatvänliga bränslen.
Samtidigt konstaterar biltillverkarna att EU redan har infört krav som kan gynna vätgas. Bland annat har medlemsstaterna ålagts att säkerställa att minst 1 procent av de transportbränslen som säljs inom EU produceras med förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, så kallade RFNBO, där grön vätgas är en central del.
Den så kallade AFIR-förordningen – Alternative Fuels Infrastructure Regulation – fastställer även att medlemsländerna senast 2030 ska bygga ut både laddinfrastruktur och tankstationer för vätgas. Reglerna kräver att det finns publika vätgastankstationer i varje större stad och var 200:e kilometer längs de viktigaste transportlederna i det transeuropeiska nätet, TEN-T.
Tuffare villkor för vätgasfordon
Trots branschens krav har utvecklingen för vätgasfordon i Europa gått trögt. Analytiker pekar på att batteribilar ofta framstår som mer fördelaktiga, särskilt för personbilar, eftersom hela produktionskedjan för vätgas innebär betydande energiförluster. Att producera, lagra och distribuera vätgas är dyrare än direkt laddning av elbilar, vilket slår mot konkurrenskraften.
Enligt branschdata registrerades endast 4 102 bränslecellsfordon globalt mellan januari och juni 2025 – en minskning med 27,2 procent jämfört med samma period året innan.
I våras beslutade bilkoncernen Stellantis, ägare till bland annat Citroën, Fiat, Peugeot och Vauxhall, att avbryta planerna på serietillverkning av åtta nya vätgasdrivna transportbilar i Frankrike och Polen. Koncernen hänvisade till att projekten saknade förutsättningar för ekonomisk bärkraft på medellång sikt.
Trots motvinden ser vissa aktörer fortsatt potential. Mercedes-Benz betonar att vätgas kan få en viktig roll framför allt för tung trafik, där räckvidden är längre och lasten tyngre än vad dagens batteriteknik klarar.
– Teknikneutralitet måste vara den centrala regleringsprincipen som säkerställer att alla tekniker kan bidra till avkarboniseringen. Elbilar kommer att gå i täten, men det måste också finnas plats för hybrider, räckviddsförlängare, effektiva förbränningsmotorer, vätgas och klimatvänliga bränslen, står det i ACEA:s brev.
Källa: European Automobile Manufacturers’ Association (ACEA), Clepa
