Klartecken för många stora infrastrukturprojekt

Regeringen ger grönt ljus för byggstart av åtta infrastrukturprojekt. Foto Infrastrukturdepartementet

Regeringen ger klartecken till flera infrastrukturobjekt som ska göra vägarna säkrare och bidra till moderniseringen av den svenska järnvägen. Regeringen beslutar att ge grönt ljus till åtta objekt som får så kallad byggstart år 2021–2023. Det innebär att Trafikverket får binda upp medel för att upphandla entreprenad för dessa projekt. Infrastrukturobjekten är en del av den nationella infrastrukturplanen 2018-2029.

Regeringens beslut är i princip i enlighet med Trafikverkets förslag till framtida investeringar, skillnaden är att Trafikverket också vill byggstarta utbyggnaden av tunnelbanan mellan Älvsjö och Fridhemsplan. Regeringen vill dock avvakta resultatet av den omförhandling som pågår av 2013 års Stockholmsförhandling och den del av Sverigeförhandlingen som innefattar investeringar i Stockholms län, med redovisning 15 april.

Trafikverkets övriga åtta förslag klarar dock regeringens krav på nytta, kostnader och genomförande och får därför klartecken för att sättas igång under de närmste tre åren. Det innebär bland annat att Trafikverket får binda upp medel för att upphandla nödvändiga entreprenader för dessa projekt.

Följande objekt får byggstart 2021–2023:

  • E22 Lösen–Jämjö. Objektet syftar till att öka trafiksäkerheten och framkomligheten på en 15 km lång sträcka.
  • E16 Borlänge–Djurås. Objektets syfte är framför allt att förbättra trafiksäkerheten på vägen.
  • Riksväg 40 Nässjö–Eksjö. Objektet syftar till att höja trafiksäkerheten och framkomligheten genom mötesseparering av en 14 km lång sträcka. Det byggs även en separerad gång- och cykelväg.  
  • E4/E20 Tomteboda–Bredäng, ITS. Objektet syftar till att modernisera och uppgradera att det digitala trafikstyrningssystemet, vilket ger positiva effekter för framkomlighet och trafiksäkerhet.
  • Årstaberg–Flemingsberg. Objektet syftar till att öka hastigheten och robustheten på järnvägen genom förbättringar i signalsystemet. Åtgärden möjliggör att den kapacitet citybanan öppnat upp för kan utnyttjas i större utsträckning.
  • E18 Köping–Västjädra. Objektet syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på den 25 km långa sträckan genom att bygga om den från 2+1-väg till motorväg.
  • E45 Tösse–Åmål. Objektets syfte är att öka trafiksäkerheten på sträckan.
  • ERTMS, Katrineholm–Åby. Objektet är första etappen av införandet av ERTMS i den svenska delen av Scandinavian-Mediterranian-korridoren (ScanMed).

Regeringen gör också bedömningen att de fem objekt som Trafikverket föreslagit kan komma att byggstartas 2024–2026 och är så långt framskridna så att de kan förberedas för byggstart. Det gäller:

  • Ostkustbanan, etapp Gävle-Kringlan, kapacitetshöjning.
  • E45 Rengsjön–Älvros.
  • Luleå hamn, kapacitetsåtgärd farled.
  • Rv 56 Sala–Heby, 2+1.
  • Godsstråket Hallsberg–Åsbro, dubbelspår.