EU-kommissionen har godkänt det svenska systemet för tonnageskatt, en särskild beskattning för sjöfarten. Tidigare har kommissionen ifrågasatt regeringens bedömning om skatten, i praktiken ett statligt stöd till sjöfarten, går att förena med EU-reglerna. Svaret blev slutligen ett ja. -Mycket glädjande, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT.
-Tonnageskatt finns i många andra länder och är väldigt efterfrågat av de svenska rederibolagen. Det är ett sätt att stärka den svenska handelsflottans konkurrenskraft och också ett sätt att öka andelen svenskflaggade fartyg i handelsflottan, säger Magdalena Andersson. Regeringen lämnade sin proposition till riksdagen i maj och tanken var att riksdagen skulle fatta beslut före midsommar. Så blev det inte på grund av kommissionens tvekan. Men finansministern tror att tidsplanen ska hålla ändå:
-Jag har goda förhoppningar om att systemet kommer att kunna tillämpas från den 1 januari, precis som det var tänkt. Ärendet ligger i riksdagens skatteutskott, där en bred politisk majoritet vill ha tonnageskatt.
Fakta: Tonnageskatt I Sverige betalar rederierna konventionell bolagsskatt på vinsten precis som alla andra företag. En tonnageskatt innebär att rederiernas inkomst fastställs schablonmässigt utifrån fartygens tonnagevolym, alltså last- och passagerarkapacitet. Tonnaget bedöms vara ett mått på fartygens lastkapacitet och därmed intjäningsförmåga. Systemet innebär att rederiet betalar skatt på sitt faktiska tonnage, oberoende av de reella vinsterna och förlusterna i verksamheten. När tonnageskatt införs i Sverige blir det frivilligt för rederierna att gå över till tonnageskatt i stället för konventionell bolagsskatt. Källor: Svensk Sjöfart och Sjöfartsnytt
(TT)
