25 år efter invigningen av Öresundsbron uppmärksammas infrastrukturens betydelse för svensk export. Samtidigt pekar branschen på en växande flaskhals i södra Sverige. När Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar kring 2030 flyttas trängseln norrut – men svenska åtgärder dröjer. Regeringen står nu inför viktiga vägval inför den nationella infrastrukturplanen 2026–2037.
25 år efter att Öresundsbron invigdes firades jubileet i veckan i Köpenhamn. Till år 2030 beräknas Fehmarn Bält-förbindelsen vara färdig, samtidigt som järnvägsförbindelserna norr om Hamburg förstärks. Effekten väntas bli att flaskhalsen i det europeiska transportnätet förflyttas till södra Sverige.
Enligt Trafikverket är fyrspåret mellan Lund och Hässleholm enbart en del av lösningen, och projektet väntas inte stå klart förrän tidigast om tio år. Det innebär att Sveriges export- och importmöjligheter mot Europa fortsatt begränsas under lång tid.
Regeringens pågående arbete med den nationella infrastrukturplanen för 2026–2037 lyfts nu som ett avgörande tillfälle att fatta beslut om viktiga investeringar.
Uppdaterade uppdrag till transportmyndigheter
Vid godstransportforum nyligen, arrangerat av infrastrukturminister Andreas Carlson, konstaterades att flera beslut redan fattats som gynnar transportsystemet. Enligt forumet handlar det om en rad välkända lösningar som nu kan börja genomföras.
Parallellt arbetar regeringen med en uppdaterad godstransportstrategi. Flera nya regeringsuppdrag har dessutom getts till transportmyndigheterna. Trafikanalys ska ta fram ett kunskapsunderlag om effektiviteten i godstransporter på järnväg och analysera hur störningar påverkar näringslivets transporter. Trafikverket har i uppdrag att ta fram en trafikslagsövergripande handlingsplan för långväga godstransporter. Arbetet löper fram till 2028.
Kritik mot avgiftshantering och väntan på åtgärder
Frågan om höjda banavgifter för godstrafiken kvarstår dock olöst. Riksrevisionens senaste rapport kan dock bidra med rekommendationer. Där föreslås bland annat att avgiftsbelagda tjänster ska vara kostnadseffektiva och ändamålsenliga. Myndigheterna bör också följa upp hur avgifter och tjänster fungerar i förhållande till företagens behov.
Nytt avtal i spårtrafiken klart
På natten den 30 april enades Tågföretagen och de fackliga motparterna om ett nytt kollektivavtal för spårtrafiken. Avtalet gäller från 1 maj 2025 till 30 april 2027 och omfattar ett avtalsvärde på 6,4 procent.
Riksrevisionens slutsatser i linje med branschens
Riksrevisionen har i en färsk rapport granskat de avgiftsbelagda tjänster som riktas till företag. Många myndigheter har enligt rapporten monopol på dessa tjänster, vilket riskerar att skapa ineffektivitet. Avgifterna riskerar att inte motsvara företagens behov och tjänsterna produceras inte alltid med önskad effektivitet.
Slutsatserna sammanfaller enligt rapporten i stor utsträckning med vad Tågföretagen tidigare framfört.
Källa: Tågföretagen
