Svenska Miljöinstitutet utreder ny vägskatt

Anpassad vägskatt viktigt styrmedel i framtidens vägbeskattning. Foto: IVL

Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers tekniska högskola har i ett projekt finansierat av Energimyndigheten analyserat hur en avståndsbaserad och geografiskt anpassad vägskatt kan utformas. Studien visar att en sådan vägskatt kan ge en effektivare användning av vägar, rättvisare fördelning av trafikens samhällskostnader, minska trängsel i städer och värna relevanta skatteintäkter från en fossilfri fordonsflotta efter 2030.

Trafiken kostar samhället cirka 57 miljarder kronor varje år i form av olyckor, vägunderhåll, buller och luftföroreningar. Skatteintäkterna från nuvarande skattesystem uppgår till drygt 60 miljarder, men i takt med att allt fler köper elbil minskar intäkterna.

– I dag beskattas alla fordon med samma drivmedelsskatter och i stort sett samma fordonsskatt oberoende av var i landet som transporterna sker. Samtidigt finns det stora geografiska skillnader i hur mycket trafiken kostar samhället – i större städer kostar trafiken mer, på landsbygd mindre. Dagens drivmedelsbeskattning skapar ett ineffektivt utnyttjande av vägar som bidrar till för mycket trängsel i städer. Dessutom gynnar beskattningen bilägare i storstäder, på bekostnad av bilägare i mindre städer och på landsbygd, säger Magnus Hennlock på IVL Svenska Miljöinstitutet.

– En ny vägskatt kan omfatta både bensin- och dieseldrivna bilar samt laddbara bilar, om bensin- och dieseldrivna bilar alltjämt utgör en ansenlig andel av nybilsförsäljningen vid introduktionen. Ett införande av en vägskatt behöver då ske genom en skatteväxling mot skatt på drivmedel. Med dagens drivmedelsskattenivåer skulle det innebära en sänkning till cirka två kronor per liter för diesel och fyra kronor per liter för bensin. Med dagens regler förutsätter det ett undantag från EU:s miniminivåer för beskattning av drivmedel, säger Magnus Hennlock.