Vägtrafiken står inför gigantiska utmaningar de närmaste åren. Högre krav på att vägtransporter måste minska sina utsläpp och bli säkrare driver på utvecklingen av elbilar, lättviktskonstruktioner, miljövänliga bränslen och automatiskt styrda fordonskonvojer. En spjutspets inom forskningen på morgondagens bilar är KTH Transport Forum i Stockholm, ett forskningslaboratorium som nyligen visat upp sin verksamhet för första gången för allmänheten.
KTH Transport Labs på Drottning Kristinas väg i Stockholm har varit öppet för studenter och forskare sedan i september i fjol. Det består av ett antal stora lokaler som används som ett mellanting mellan verkstad och laboratorium där studenterna sätter ihop innovativa fordonsprototyper.
Överbrygga skillnaden mellan koncept och genomförande
Trots att ”labbet” bara funnits ett par månader tycks studenterna ha gjort sig väl hemmastadda i det.
– Det används jättemycket, berättar Peter Georén, föreståndare på KTH Transport Labs.
Ett liknande tranportforskningscentrum med fokus på innovationer och demonstrationer finns hos Chalmers i Lindholmen Science Park i Göteborg.
– Vad vi gör är mer ”hands-on”, vi fokuserar mer på implementeringsprojekt och demonstrationer än de. De är mer teoretiska, säger Peter Georén.
Peter Georéns förhoppning är att labbet ska befinna sig mittemellan forskning och industri och där ska finnas utrymme för både implementering och innovation. Visionen är att överbrygga skillnaden mellan koncept och genomförande.
Mini-helikopter
När KTH Transport Labs nyligen visade upp sina projekt för pressen och allmänheten fick man också intrycket att det var mest verkstad, mindre teorier. Studenterna från bland annat Indien, Kina, Tyskland, Sverige och Island var under visningsdagen fortfarande fullt upptagna med sina projekt. I ett rum testades automatisk styrning av lastbilar med hjälp av en helikopter. En miniatyrhelikopter, eller vad med litet välvilja kan beskriva som det, manövrerades av studenterna med en joystick och höll små lastbilar på banan, som var uppritade mönster på golvet.
Förarlösa lastbilar
Utanför ”labbet” demonstrerades samtidigt en Scania-lastbil anpassad för obemannad körning i en lastbilskonvoj.
I lastbilen regleras avståndet till framförvarande fordon automatiskt. Målet är att lastbilarna ska köra så nära varandra som möjligt.
– Det minskar luftmotståndet och gör så att det går åt mindre bränsle,
Tekniken för att köra förarlöst finns redan – även filbyten kan ske automatiskt - men därifrån är steget långt till att låta förarplatsen stå tom och använda den som bagageutrymme. Det är framför allt juridiken som sätter käppar i hjulen för teknikens genomförande, till exempel är det en knivig fråga vem som bär ansvar vid en trafikolycka och vilken försäkring som då gäller – logistikföretagets eller fordonstillverkarens. I USA finns dock två delstater, Arizona och Nevada, där det är fullt tillåtet att köra förarlöst. Vilket redan gjorts under en uppmärksammad körning med en av Googles karteringsbilar.
Anledningen till att en förarlös lastbil visades upp utanför KTH-labbet är att KTH-forskare kommer att genomföra ett ettårigt test med lastbilståg på motorvägar mellan Södertälje och Helsingborg med start 2013.
Vid KTH Transport Labs finns också en del mer eller mindre fullgångna protyper, som ”Eco Cars”, en miljövänlig energisnål liten bil som deltagit i loppet Shell Eco-marathon i Rotterdam. Andra prototyper tycks just ha lämnat konceptstadiet. Det tar ungefär ett år för forskarna och studenterna att montera ihop en fullgången prototyp.
Lättviktskontruktioner
Framtiden hör till små, lätta, energisnåla bilar. Det tror i alla fall Peter Georén, som ser flera drivkrafter bakom de trenderna. Exempelvis leder den ökade trängseln i städerna till att mindre bilar, som tar upp mindre plats på vägar och på parkeringar, har en konkurrensfördel.
Lättviktskonstruktioner leder också till bättre energieffektivititet och därmed mindre bränsleförbrukning. En normalbil väger i genomsnitt 1500 kilo, medan en lättviktsbil kan väga så litet som 250 kilo. Det finns en positiv viktminskningsspiral, förklarade Peter Georén
– Om man tar bort vikt från ett ställe kan man ta bort vikt på flera andra ställen, sade han.
En av de främsta ”lättviktarna” på marknaden i dag är Renault Smite som väger 280 kilo, men vill man väga så lite får man göra avkall på hastigheten: Renault Smite topphastighet är 80 kilometer i timmen.
