– De slutsatser som förs fram av två debattörer på DN Debatt idag om biodrivmedel är helt orimliga. Om man skulle följa deras råd måste all åker skogsplanteras, och jordbruk betraktas som en klimatskadlig verksamhet. Svebios inställning är den motsatta: odlingsmarker ska användas för att ersätta fossila bränslen och bioenergi är en central del av lösningen på klimatfrågan. Låt jordbruket aktivt delta i klimatarbetet! Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen.
Växterna är fantastiska solfångare, vare sig de växer på åker, i skog, i växthus eller i vattnet. De kan binda stora mängder solenergi och det sker till låg kostnad. Det ger också inkomster till de gröna näringarna. De energirika ämnen som växterna skapar kan användas som föda för människor och husdjur eller användas som energi. Att utnyttja bioenergin kommer att vara ett mycket viktigt inslag i klimatarbetet. För Sveriges del är bioenergi redan idag den största energikällan och svarar för cirka 37 procent av vår slutanvändning av energi.
Vid Lantmännen Agroetanol i Norrköping tillverkas biodrivmedel som har en 95-procentig klimatnytta jämfört med bensin. Timothy Searchinger och Stefan Wirsenius anser att denna etanol ska belastas med klimatkostnaden inte bara för de insatser som används för att odla råvaran, exempelvis diesel till traktorer, utan att man också ska inkludera en klimatkostnad för att åkrarna skulle kunna vara skog, alternativt att de belastas med en kolskuld för att marken en gång uppodlats.
Resonemanget bygger på ett referensalternativ där all mark är beskogad. Det får orimliga konsekvenser och leder till att vi blockerar för alla möjligheter att använda dagens åkrar till att lösa klimatfrågan. Istället för odling av växter som snabbt kan ersätta fossila bränslen blir följden att mer långsamt växande skog borde odlas, att jordbruk slås ut, och att förbränningen av fossila bränslen fortsätter. Debattörerna skriver rent ut att de tycker det är bättre att fortsätta använda fossil bensin!
Den globala uppvärmningen är nästan uteslutande en effekt av förbränning av fossila bränslen och de utsläpp av koldioxid som följer. World Meteorological Organization visade inför klimatmötet i Katowice att 82 procent av ökningen av klimatpåverkan de senaste tio åren beror på ökad halt koldioxid. Avskogningen är en underordnad fråga, även om den också är viktig. Global Carbon Project visar i sin senaste sammanställning att den samlade effekten av avskogning och ökad tillväxt i världens skogar (landsänkan) under de senaste 150 åren är i balans. Det är till och med så att den ökade inbindningen i växtlighet har varit större än effekten av avskogning. Växtlighet och biomassa har därför ingen kolskuld.
– Vi har en förnybar grön resurs som måste utnyttjas för att lösa klimatfrågan. Utspel av den typ som idag görs på DN Debatt saboterar möjligheterna att driva en konstruktiv klimatpolitik där alla förnybara energikällor kan utnyttjas för att lösa den enorma utmaning som klimatförändringen innebär, säger Gustav Melin.
