Subventioner kan inte skapa ett hållbart samhälle – det krävs lösningar som är ekonomiskt hållbara och kan stå på egna ben. Det är förståeligt och behjärtansvärt att politiker agerar för att ta hand om miljön på moder jord. Ibland kan dock den goda viljan visa sig vara fullkomligt kontraproduktiv.
Subventioner har delats ut till laddhybrider som aldrig eller sällan körs på el. Subventioner delas även ut för laddboxar som levereras med bilar och sedan aldrig används. Många skattekronor till ingen nytta. Men de leverantörer som får sälja dessa ekonomiskt ineffektiva laddboxar och bilar jublar naturligtvis hela vägen till banken. Om just elbilar/laddhybrider ska subventioneras så blir effekten och träffsäkerheten betydligt större om subventionen ligger på elförbrukningen – för att på så sätt motivera att man verkligen kör på el. Laddlösningarna på marknaden kan generera de ”kontrolluppgifter” som krävs för att visa hur mycket var och en har laddat för att ersättningen skall komma elbilsförarna till del. Det menar CaCharge.
Att kickstarta en utveckling för en väg mot en bättre miljö är det ofta bra och ibland till och med nödvändigt med olika typer av ekonomiskt stöd – men det är avgörande att agera balanserat så att lösningar som kan skapa självfinansierande ekosystem inte slås ut. Subventionerna skall stimulera den utveckling som önskas men de får inte ta bort pressen på leverantörerna att få fram lösningar som kan leva och frodas utan ekonomiskt stöd. Och subventioner som införs bör ha redan från början ha en plan för utfasning.
När politiker väljer att intervenera med ekonomiskt stöd så är självfinansierade åtgärder att föredra då dessa mer sannolikt skapar balans i systemen. Bonus-Malus är ett positivt exempel på en bra lösning.
