En genomsnittlig storstadsbo kör mindre bil nu än för tio år sedan. Men trots klagomål på stigande bränslepriser har bilkörandet ökat på landsbygden, liksom kring små och mellanstora städer. Körsträckorna kring alla städer måste vända nedåt om att vi ska ha en chans att nå transportsektorns klimatmål. För att så ska ske måste trafikplaneringen läggas om.
Gröna Bilister har tillsammans med 2030-sekretariatet och Klimatkommunerna utvecklat en uppsättning kommunala 2030-indikatorer för att följa upp omställningsarbetet på lokal nivå. Dessa förvaltas och utvecklas nu av Gröna Bilister med ekonomiskt stöd av Trafikverket.
För att nå transportsektorns klimatmål på ett långsiktigt hållbart sätt bedömer Trafikverket att personbilstrafiken bör minska med 10-20 procent till år 2030 jämfört med år 2010 samtidigt som lastbilstrafiken inte ökar. Tyvärr händer inte mycket på denna front. En genomsnittlig svensk kör drygt 650 mil om året, och så har det sett ut under en lång följd av år. Vårt bilberoende tycks gjutet i betong.
Men det går att hitta sprickor i betongen när vi tittar närmare och bryter ned utvecklingen på regional och kommunal nivå. Länsstyrelserna, RUS, är i färd med att sammanställa körsträckor i personbilar registrerade i Sveriges alla kommuner år 2018. Gröna Bilister har fått en förhandstitt på dessa rykande färska data och har publicerat dem bland de kommunala 2030-indikatorerna.
Det visar sig att körsträckorna per person faktiskt har minskat något från år 2010 till år 2018 i personbilar registrerade i Skåne, Västra Götaland och i Stockholms län. I alla andra län utom på Gotland har körsträckorna ökat. Våra tre storstäder ligger i de län där körsträckorna vänder nedåt. Tolkningen ligger nära till hands att det är just storstadsborna som börjat se sig om efter alternativen till bilen. Denna bild bekräftas när vi grupperar kommunerna efter typ. Körsträckorna minskar i storstadskommuner och pendlingskommuner nära storstäder, men ökar i alla andra kommuntyper.
