Sjöfartsverket avser att för tredje året i rad höja de avgifter som tas ut från sjöfarten i form av så kallade farleds- och lotsavgifter. Detta leder till att sjöfartens relativa konkurrenskraft minskar. I remissen föreslår Sjöfartsverket höjning av farledsavgifterna med ca 1,9 procent och lotsavgifterna med ca 5 procent från och med den 1 januari 2019, något som Svensk Sjöfart ser som mycket bekymmersamt då det hotar att försämra sjöfartens konkurrenskraft. Totalt är de föreslagna höjningarna för 2019 om cirka 50 miljoner och totalt höjdes avgifterna med cirka 215 miljoner under 2017 och 2018. Därtill införde Sjöfartsverket det här året en ny modell för beräkning av farleds- och lotsavgifter som för flera rederier inneburit ytterligare kraftigt höjda avgifter och försämrad miljöstyrning.
– Att belasta sjöfarten med mer avgifter blir en nedåtgående spiral och går tvärtemot de politiska målen om mer gods och passagerare på köl. En annan, bättre taktik, som även gynnar hållbarhetsaspekter, vore att se till att få mer sjöfart och få in fler i systemet och på så sätt öka intäkterna. Sjöfartsverkets avgiftshöjningar bidrar inte till att stärka sjöfartens framtid i Sverige, säger Christina Palmén, ansvarig för sjösäkerhet- och miljöfrågor, Svensk Sjöfart.
Svensk Sjöfart efterfrågar bland annat en konsekvensanalys över hur förslaget påverkar sjöfartens konkurrenskraft och svensk konkurrenskraft.
– Vi ser återigen att Sjöfartsverkets remissunderlag är bristfälligt och framförallt saknar vi en analys över hur förslaget påverkar konkurrenskraften för sjöfarten, men också hur svensk konkurrenskraft generellt påverkas av de föreslagna ytterligare höjningarna av farleds- och lotsavgifter. Till och med Regelrådet har fört fram att Sjöfartsverkets remisser har bristfälliga konsekvensanalyser och vi efterfrågar därför en ordentlig utvärdering av avgiftshöjningarna och ändringarna i avgiftsmodellen som Sjöfartsverket genomfört och föreslår, säger Christina Palmén.
