Text: Magnus Nilsson
Redan Henry Ford drömde om flygande bilar men på hundra år har inget hänt, fram tills nu. Tekniken har börjat hinna ikapp fantasin och just nu pågår en rad provflygningar runt om i världen med flygfordon tillverkade av tungviktare som Boeing, Airbus och Bell Helicopter. Finansmarkaden hejar på och tror att det inom kort kommer att bli en biljonindustri och allt fler aktörer ger sig in i leken för att inte lämnas kvar på marken när städerna förvandlas till flygplatser.
Du anländer till São Paulo-Guarulhos Internationella flygplats i Brasilien. På väg mot bagagebandet tar du upp mobilen och knappar in dig på Voom-appen och bokar en plats ombord på helikoptertaxin in till City. Utanför tullen följer du med en Voom-anställd till helipaden och den väntade helikoptern och 12 minuter senare landar du på ett tak i City. Hade du tagit en markgående biltaxi som fått tuta sig fram i den stillastående trafiken hade du inte varit framme förrän två timmar senare.
Vooms on demand-tjänst för helikoptertaxi har nu funnits ett par år i São Paulo och är ett slags Ubertjänst för helikoptrar. Företaget äger inte själva några helikoptrar utan anlitar lokala ägare och piloter. Syftet med tjänsten är att pressa priset på helikoptertaxi. Resan ovan går på ungefär en tusenlapp och den som vill helikopterpendla inom São Paulo betalar runt 700 per resa. Inte jättebilligt, men inte heller superdyrt. I världens mest helikoptertäta stad har dessutom de superrika egna helikoptrar.
Fast det finns ytterligare ett syfte med Voom. Ett större syfte. Och det är fungera som en testplattform och infasning av flygbilar. För Vooms ägare, den franska flygjätten Airbus, satsar nu för fullt inom området Urban Air Mobility, UAM, som är ett samlingsbegrepp för den väntande urbana lufttrafiken. I begreppet ingår allt från privata flygbilar till flygtaxi, persondrönare, transportdrönare och dagens redan etablerade flyg och helikoptrar samt den infrastruktur, trafikövervakning och reglering som kommer att krävas.
– Urban Air Mobility kommer att revolutionera hur vi transporterar människor och gods i våra städer och förändra och påverka vår livsstil i samma utsträckning som de smarta mobilerna har gjort, sa Jaiwon Shin, chef för Nasas luftfartsforskning i samband med lanseringen av ett forskningssamarbete med Uber om urban luftfart.
En anledning till att börja trafikera städernas luftrum är att dagens städer, och då framför allt megastäder som Tokyo, São Paulo, Shanghai, New York med flera, redan idag är så övertrafikerade att de knappt fungerar. I São Paulo visar flera studier att hälften av den vuxna befolkningen tillbringar mer än två timmar om dagen i trafiken. Så genom att lyfta upp trafiken i luften kan städerna fortsätta att växa och medborgarna ta sig till sina arbeten och varorna till sina butiker.
Taxidrönare i Bayern
Nu i mars avtäcktes under högtidliga former Airbus självkörande flygtaxi CityAirbus på Rådhustorget i den bayerska staden Ingolstadt. Staden är en av drygt tjugo städer som anslutit sig till det EU-sponsrade projektet Urban Air Mobility Initiative där lokala myndigheter och privata aktörer tillsammans ska utveckla en infrastruktur som möjliggör urban luftfart med både transportdrönare och passagerarfordon. Även billtillverkaren Audi, som håller till i samma stad, är med på ett hörn.
Flygtaxin, eller taxidrönaren, CityAirbus är en helelektrisk och självkörande quadrocopter med plats för fyra passagerare. Flygfordonet väger runt två ton och har fyra 2,8 meter stora rotorer med vardera två propellrar, en säkerhetsåtgärd i fall att en skulle lägga av. Varje rotor drivs av en elektrisk motor och styrs genom att variera varvtalet. Maxhastigheten är 120 kilometer i timmen. Marktester har gjorts och under våren ska de första provflygningarna göras på Ingolstadts flygplats. Runt år 2025 tror man att CityAirbus ska kunna gå i reguljär trafik som flygtaxi i staden.
Transportdrönare i Singapore
Bara ett par dagar efter världspremiären av CityAirbus i Tyskland började Airbus flyga med transportdrönare i Singapores hamn. Tillsammans med norska Wilhelmsen Ships Service AS, som har världens största nätverk för sjöfartstjänster, och Singapores luftfartsmyndighet började de testflyga ut varor till fartyg ute på redden med hjälp av en autonom drönare i Airbus serie Skyways.
Den första flygningen med den 240 centimeter långa och 30 kilo tunga drönaren gick till ett fartyg som låg 1,5 kilometer ut på redden för att leverera ett paket på 1,5 kilo. En tur som gick på bara 10 minuter tur och retur, vilket är ungefär sex gånger snabbare än med leveransbåt till bara en tiondel av kostnaden och med noll utsläpp. Den potentiella besparingen för sjöfartsindustrin beräknas ligga på runt 6 miljarder kronor årligen. Drönaren har en lastkapacitet på runt 4 kilo, en marschfart på 36 kilometer i timmen och kan flyga totalt runt 6 kilometer på en laddning.
”Tredimensionella motorvägar”
De flesta bedömare inom flygbranschen tror att det just är transportdrönarna som kommer att bana vägen för större passagerardrönare och slutligen mer regelrätta flygbilar som även kan spakas av privatpersoner och köras från dörr till dörr. Både genom att driva på själva tekniken och säkerheten när det kommer till autonoma lufttransporter och genom att utveckla en fungerande infrastruktur och trafikövervakning.
För det riskerar att bli trångt i luften när städernas tredje dimension nu ska tas i bruk på allvar. Och företag som Boeing, Airbus, Uber och Bell Helicopter jobbar både på egen hand och tillsammans med myndigheter i en rad länder för att parallellt med tekniken utveckla den behövliga infrastrukturen. Uber och Nasa utvecklar exempelvis system för flygtrafikkontroll som klarar av att hantera ”tredimensionella motorvägar” med mängder av olika typer av fordon.
Uber har också skissat på olika så kallade skyports, landningsplatser för av- och påstigning. Sannolikt kommer det oavsett företag inte att bli några direktleveranser eller taxikörningar i urban miljö utan man kommer istället att satsa på kollektiva brevlådor och hållplatser i närmiljön.
En helt ny konsekvens att ta hänsyn till är de visuella föroreningarna som följer på flygande bilar och drönare. Kommer allmänheten att stå ut med att hela himlen är full av surrande drönare och flygfordon, att det aldrig är lugn och ro? Eller kommer luftutrymmet i städer att vikas åt vissa viktiga transporter, exempelvis ambulanstransporter, och resten av trafiken hänvisas till vissa flygkorridorer?
Flygande ”Volvo”
Hur som helst väntar en enorm marknad. Investmentbanken Morgan Stanley skriver i en analys att marknaden kan vara värd nära 30 biljoner kronor år 2040, eller som minst 6 biljoner. Uber har sagt att de ska ha en fungerande luftburen taxiservice år 2023 med flygtaxi från bland annat Bell Helicopter.
Över 100 olika sorters flygfordon är idag under utveckling. Och ja, några ser också ut som filmernas gamla flygbilar med både hjul och vingar, som exempelvis den flygande ”Volvon”, Terrafugia TF-X. Terrafugia ägs av Volvos moderbolag Geely och efter att man backat ut bilen ur garaget är det bara att veckla ut vingarna och gasa upp den i luften rätt från villagatan.
