Den kraftigt växande e-handeln är knappast bra för miljön, enligt en studie från facket. De tre LO-facken Handels, Transport och Seko har alla mängder av medlemmar involverade i den explosionsartade utvecklingen i e-handeln, alltifrån arbetet på de stora lagren till transporter av varor hem till konsumenterna. Tillsammans har facken satt samman en rapport om effekterna.
Genomgående är att e-handeln har kommit att bli en 24-timmarsverksamhet. I den tuffa konkurrensen lockar många företag med fri frakt, kanske fria returer och den snabbaste leveransen. Det gör arbetet mer stressigt med arbetsscheman som sträcker sig över dygnets alla timmar, enligt Ola Palmgren, en av rapportförfattarna.
– Det är fri frakt, men till ett högt pris. Någon får betala för den "fria" frakten.– Anställda får springa snabbare eller att man skiter i miljön, säger han.
Att varorna i högre utsträckning skickas hem till dörren i stället för att konsumenten åker till affären är knappast bra för klimatet, inte så som logistiken fungerar i dag i alla fall. Det är dålig samordning av budbilarna, få av de lätta lastbilarna går på fossilfria bränslen. I hop med andra studier, som bland annat pekar på en kraftig ökning av transporter med lätta lastbilar, känner sig facken säkra på sin slutsats – e-handeln har skapat mer transporter än vad minskade privatbiltransporter till butikerna har kompenserat för.
Och mycket tyder på att de nya arbetstillfällena som skapas är instegsjobb för personer som kanske annars har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Men, det finns mycket att förbättra i den relativt nya elektroniska handeln:
"Bristande samordning får följden att flera transportörer kommer till samma område under samma dag. Dessa affärsstrategier är både kostsamma och resurskrävande och drabbar miljön, de anställda och företagens ekonomi negativt", skriver de fackliga utredarna i rapporten.
– Stressen har ökat, och det är många som mår dåligt, säger Ola Palmgren och pekar bland annat på de övervakningssystem som arbetsgivarna har av de anställda.
Källa: EkonomiTT
