Resandet med tåg behöver fördubblas för att klimatmålet för år 2030 ska kunna nås. Detta kommer att ställa betydligt större krav på ett utbyggt järnvägsnät än vad Trafikverket planerar för i förslaget till nationell plan för transportsystemet, pekar Branschföreningen Tågoperatörerna på i ett remissvar.
Tågoperatörerna menar att det inte räcker med teknisk utveckling av fordon och bränslen för att transportsystemet ska ge sitt bidrag till klimatmålet för år 2030 enligt Trafikverkets planeringsunderlag. Enligt underlaget behövs det åtgärder som minskar personbilstrafiken med 20 procent och fryser lastbilstransporterna på 2010 års nivå. Åtgärder som kommer att fördubbla resandet med spårburen trafik och tredubbla det på sträckor under 30 kilometer. I förslaget till nationell plan har Trafikverket istället planerat för ökad trafik med personbil och lastbil.
– Klimatmålen, liksom de övriga miljö- och transportpolitiska målen, måste tas på allvar och vara styrande i Trafikverkets arbete, inte minst i den nationella planen. Så är det inte idag, säger Christel Wiman, vd för Tågoperatörerna. Trafikverket planerar för en helt annan utveckling än den som krävs för att klimatmålen ska uppnås.
Tågoperatörerna tycker det är bra att järnvägen äntligen får mer resurser. De är positiva till fokuseringen på underhåll, drift och reinvesteringar i förslaget till nationell plan. Många år av eftersatt underhåll ska nu åtgärdas och flera viktiga projekt finns med i planen. Branschorganisationen säger att förslaget återställer infrastrukturen och är viktiga steg i rätt riktning, men att det inte är tillräckligt för att skapa nödvändig kapacitet i järnvägssystemet. Tågoperatörerna anser att det behövs en långsiktig plan för hur järnvägsinfrastrukturen ska utvecklas för att järnvägen ska kunna möta dagens efterfrågan på godstransporter och resor med tåg och för att anpassa järnvägssystemet till framtidens behov.
– Vi är mycket kritiska till att förslaget till nationell plan innehåller rena felaktigheter. Enligt Trafikverket kan de ökade utsläppen av växthusgaser vid byggande av järnväg ”möjligen kompenseras av lägre utsläpp i samband med trafikering.” Byggande av järnvägsinfrastruktur medför, liksom allt byggande, ökade utsläpp. Sanningen är att när tågtrafiken är i drift hämtas dessa klimatutsläpp hem genom tågtrafikens mycket låga utsläpp. I fallet Botniabanan, som är relativt lågtrafikerad, återbetalas klimatutsläppen på 13 år genom resor och transporter som annars skulle gått på väg eller flyg. Varje år därefter gör Botniabanan positiv skillnad för klimatet. För mer trafikerade banor är återbetalningstiden ännu kortare, säger Christel Wiman.
– Det är kontraproduktivt med stora höjningar av banavgifterna för en sliten infrastruktur innan den är återställd och utan att samtidigt ta ett helhetsgrepp om avgiftssystemen för alla trafikslag.
