”Speciella utmaningar på norska vägar”

Knut Fagerli, vd för norska Transferd. Foto: Transferd
Knut Fagerli, vd för norska Transferd. Foto: Transferd
Erik Hedberg logistikchef på Naty. Foto: Naty/Erik Hedberg
Erik Hedberg logistikchef på Naty. Foto: Naty/Erik Hedberg
Tommy Halén vd för Trelleborgs hamn. Foto: Trelleborgs hamn
Tommy Halén vd för Trelleborgs hamn. Foto: Trelleborgs hamn

Nordisk Lager & Logistik har frågat tre företrädare för branschen hur de ser på trender inom lager och logistik och vad de tror om den närmaste framtiden.

 

Knut Fagerli, vd för norska Transferd

Vad ser du för skillnader när det gäller transporter och logistik på norska och svenska vägar?

– Vi opererar i Sogn og Fjordane och Möre og Romsdal där bosättningen är utspridd. Det innebär speciella utmaningar för produktiviteten. Standarden på vägarna är dålig, de är smala och dragna slingrigt efter kusten. Tunnlar med låg takhöjd och begränsningar i hastigheten på vägarna gör att det tar längre tid att få fram varor. Färjetrafiken innebär också en utmaning. Norska vägar är ett övergripande problem och gör att vår genomsnittshastighet på långtransporter är 50 kilometer i timmen.

Hur möter ni de här svårigheterna?
– För ett år sedan gick vi igenom en stor omställningsprocess, med fokus på produktivitet, effektivitet och kvalitet. Vi jobbar aktivt med analys, samkörning av leveranser och att öka nyttjandegraden på bilarna.

Hur ser framtiden ut?
– De små och mellanstora logistikoperatörerna blir färre och färre medan stora, utländska företag tar över. Vi har valt att jobba hårt på våra kärnvärden, som vi ser efterfrågas allt mer i branschen: säkerhet, punktlighet och ordentlighet. Dessutom tror jag att viljan – och förmågan – till omställningar är en nyckel till framgång för alla transportföretag. Det är nödvändigt att satsa på goda systemstöd och effektiv teknologi för att minimera de manuella rutinerna. Certifiering, dokumentation, uppföljning och analys blir allt viktigare instrument för att lyckas. Det gäller hela Norden. 

Andra framtidsscenarier?
– Jag tror att direktdistribution kommer att bli ännu vanligare framöver – det ger både effektivitetsvinster och miljöfördelar. I Norge ser vi en stor ökning av matvaror distribuerade direkt från de stora matkedjornas centrallager ut till butikerna.

 

 

Erik Hedberg, logistikchef på Naty

Naty är ett svenskt företag som säljer miljövänliga barnblöjor för engångsbruk och andra miljövänliga barnprodukter. Hur förenar ni miljötänkandet i produkterna med transporter, lagerhållning och logistik?

– Vi använder alltid järnvägen när det går. Flyg undviker vi. Båt däremot är ett stort transportmedel för oss. Förpackningarna är av miljövänliga stärkelsebaserade material samt wellpapp och vi optimerar dem både per enskild enhet och per pall. Vi ser till att fylla varje transportenhet maximalt. Möjligheter att korta transporttiderna tittar vi också på.

Vilken roll spelar förpackningarna?

– Förpackningar är en jätteviktig parameter, också ur ekonomisk synvinkel, särskilt när det handlar om skrymmande produkter som blöjor. Vi har stort fokus på dimensioneringen och utformningen av förpackningarna. Men som alltid är det en kompromiss mellan de olika aktörerna i logistikkedjan. Jag ser egentligen inga revolutionerande förändringar på området.

Ni agerar på en global marknad, med tillverkning huvudsakligen i Turkiet. Hur ser er logistikkedja ut?

– Från Turkiet går varorna med båt till våra distributionscentraler i USA, Storbritannien, Finland och Australien. Därifrån vidare till kunderna, det vill säga detaljhandeln och online-försäljare. Online-handeln har ofta egna lager lokalt. Så går varorna ut till slutkunden. Blöjor via nätet är faktiskt en växande företeelse och vi har lyckats ta en andel som vi är nöjda med. 

Vilken aspekt på lager- och logistik är den viktigaste i framtiden, tror du?

– Fortsatt att förbättra informationsflödet genom hela kedjan. Vilket är ännu svårare för oss små som har stora tillverkare och leverantörer att förhålla oss till – vi måste anpassa oss. 

 

 

Tommy Halén, vd för Trelleborgs hamn

2015 börjar EUs stränga svaveldirektiv att gälla och ändå bygger ni ut?

Här i Trelleborgs hamn var vi relativt välinformerade om direktivet redan innan vi tog beslutet att bygga ut hamnen. Även om direktivet innebär vissa problem för branschen ser vi det som en utmaning mer än något annat. 

Trelleborgs hamn är Sveriges näst största hamn för gods- och fordonstrafik och här går dessutom Sveriges enda persontåg på tågfärja. 11 miljoner ton gods och 2 miljoner passagerare per år – det är en stor volym att värna om...

Ja, det gäller att bibehålla volymen trots direktivets krav på ”nollutsläpp” från svavelhaltiga bränslen. Vi räknar med att förlora en viss volym av personbilstrafiken samt att vissa lastbilar går på väg istället för på sjö, men vår hamn byggs ut för att kunna ta emot större fartyg. Dessutom gör vi en logistikkoncentration inåt landet. Det är möjligt tack vare vår geografiska position med närhet till framförallt Tyskland.

Hur påverkas hamnar och rederier i Norden generellt av att svavelhalten i marina bränslen ska ligga på endast 0,1 procent i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen? 

Det blir färre avgångar, vissa slås ut. Men branschen måste anpassa sig, till exempel genom att ta ombord fler enheter och vara många som delar på totalkostnaden. Här i Trelleborgs hamn samarbetar konkurrenterna och åker inte med halvtomma fartyg.

Sådana här situationer kan ju också skapa kreativitet. Vilka exempel har du sett på det?

– Våra kunder har väldigt olika planer. Ett rederi installerar scrubber plus katalysator, ett tittar närmare på metanol och ytterligare ett värderar flytande naturgas, LNG, som bränsle. Norge är väldigt LNG-vänligt och här i Sverige kör Viking Line mellan Stockholm och Åbo på naturgas.