Svenska isbrytare kan i framtiden komma att assistera sjöfarten till estniska hamnar och samtidigt som estländska isbrytare kan utföra assistanser på svenskt område. Det kan bli följden av det samförståndsavtal om isbrytarsamarbete som Sjöfartsverket har träffat med motsvarande myndigheter i Estland och Finland.
Ursprunget är en överenskommelse som träffades mellan Sverige, Finland och Estland i oktober 2015 med syftet att undersöka möjligheterna till ytterligare fördjupat samarbete angående isbrytning. Sverige har sedan 2011 ett välfungerande samarbete med Finland angående isbrytningen som innebär att det ibland är en svensk isbrytare som assisterar till finsk hamn, och vid andra tillfällen finsk isbrytare som assisterar till svensk hamn. Nu har Sjöfartsverket träffat ett samförståndsavtal med motsvarande myndigheter i Estland och Finland om att sträva efter ett fördjupat samarbete angående isbrytningen i de tre ländernas havsområden. Samförståndsavtalet är ett förslag som kommer att överlämnas till näringsdepartementet för beslut.
– Det finns en bred enighet mellan länderna om att det finns ett stort värde i att fördjupa isbrytarsamarbetet, säger Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket.
Isen på Östersjön, Finska viken, Ålands hav, Bottenhavet och Bottenviken ligger aldrig blank och platt som på en skridskobana. Istället är den som en stor, rörlig massa – när det blåser nordostliga vindar pressas ismassan mot den svenska kusten och skapar besvärligare förhållanden för sjöfarten där, samtidigt som hamnarna på den finska sidan i de väderlägena brukar ha gynnsammare förhållanden. På samma sätt påverkas issituationen på vardera sida av Finska viken – nordliga vindar ger besvärligt läge i Estland, samtidigt som trafiksituationen till de finska hamnarna i Finska viken kan vara betydligt lättare.
– Ett utökat samarbete kan innebära större möjligheter att använda isbrytarresurserna där de bäst behövs, säger Tomas Årnell, affärsområdeschef för isbrytarverksamheten vid Sjöfartsverket.
