Svensk Sjöfart har lämnat sitt remissvar på Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. I remissvaret välkomnas flera viktiga satsningar på sjöfarten, samtidigt som det konstateras att sjöfarten fortsatt prioriteras för lågt i den statliga infrastrukturplaneringen.
Den nationella planen ska styra hur den statliga transportinfrastrukturen underhålls och utvecklas under de kommande tolv åren. Totalt omfattar planförslaget 1 171 miljarder kronor, som ska fördelas mellan drift, underhåll och investeringar i vägar, järnvägar, farleder och slussar, samt åtgärder för minskad miljöpåverkan och satsningar på forskning och innovation.
Av den totala ramen föreslås 354 miljarder kronor gå till vidmakthållande av vägar, 210 miljarder till vidmakthållande av järnväg, 309 miljarder till järnvägsinvesteringar, 62 miljarder till väginvesteringar och 21 miljarder kronor till sjöfartsinvesteringar.
I remissvaret lyfts särskilt följande synpunkter:
- De namngivna sjöfartsinvesteringar som ingår i planen välkomnas, och vikten av att redan beslutade och påbörjade projekt genomförs enligt fastställd plan betonas. Det gäller bland annat slussarna i Trollhättan och Södertälje samt farlederna i Göteborgs hamn, Luleå hamn och mellan Landsort och Södertälje.
- Att Hjulstabron pekas ut som ett namngivet investeringsobjekt ses som positivt. Samtidigt finns osäkerhet kring finansieringen, då projektet föreslås genomföras som ett OPS-objekt och urvalskriterierna för detta är otydliga.
- Oro uttrycks över Göteborgs Stads planer på en ny gång- och cykelbro över Göta älv, som riskerar att få negativ påverkan på riksintresset sjöfart ur såväl kapacitets-, funktions- och tillgänglighetsperspektiv som ur ett sjösäkerhetsperspektiv. Även om projektet inte ingår i den nationella planen kan det få betydande konsekvenser för sjöfarten i Göteborg och vidare upp till Vänern.
- Förslaget om ett utökat anslag om 4,1 miljarder kronor till ytterligare isbrytarkapacitet välkomnas, utöver den isbrytare som redan upphandlats av Sjöfartsverket. Samtidigt bör det utredas om anslaget bäst används till en större isbrytare eller om två mindre är mer kostnadseffektivt. Vidare betonas vikten av att drift och underhåll av isbrytarflottan finansieras fullt ut via statliga anslag, i likhet med vinterväghållningen.
- Behovet av ökad intermodalitet i transportsystemet lyfts, med fungerande anslutningar mellan väg och järnväg till hamnar och flygplatser, samt att skatter och avgifter bättre balanseras mot näringslivets konkurrenskraft.
- Infrastruktur kopplad till hamnar, strategiska farleder och isbrytarkapacitet lyfts som en viktig del av Sveriges totalförsvarsförmåga och bör beaktas tydligare i planeringsprocessen.
- Ett ökat statligt engagemang tillsammans med branschen efterfrågas i frågor som rör kompetensförsörjning, där Trafikverket särskilt pekar på brist inom både järnväg och sjöfart.
– Trafikverkets förslag innehåller både ljusglimtar och brister. Mycket positivt är att 4,1 miljarder kronor avsätts för byggnation av ytterligare isbrytare och att tidigare beslutade, namngivna sjöfartsinvesteringar ligger kvar i planen. Det är avgörande för bland annat Göteborgs hamn, Luleå hamn samt slussarna i Södertälje och Trollhättan. Samtidigt kan vi konstatera att mindre än två procent av den totala infrastrukturbudgeten går till sjöfartsinvesteringar, vilket är alldeles för lite, säger Niklas da Silva, senior rådgivare på Svensk Sjöfart.
Källa: Svensk Sjöfart
