Den tyska biltillverkaren BMW fortsätter sin långvariga satsning på vätgasdrivna personbilar, trots återkommande kritik mot teknikens kostnader, effektivitet och bristande infrastruktur. Med omfattande statliga subventioner i ryggen siktar bolaget på att lansera sitt första serieproducerade vätgasfordon år 2028.
BMW har redan i dag en mindre testflotta ute på vägarna och samarbetar nära med japanska Toyota kring utvecklingen av bränsleceller. Ambitionen är att kombinera tekniskt kunnande och internationellt samarbete för att göra vätgasdrift konkurrenskraftig i personbilssegmentet – ett område där tekniken hittills haft mycket begränsat genomslag.
Nästan ensam kvar i Tyskland
Ett grundläggande hinder för vätgasbilen är infrastrukturen. I hela Tyskland finns 68 publika vätgastankstationer, varav 12 är belägna i Bayern, enligt operatören H2 Mobility. För svenska läsare är situationen ännu mer begränsad – antalet stationer i Norden är få och geografiskt glest fördelade, vilket kraftigt begränsar användbarheten i vardagen.
Miljonstöd väcker kritik
Den tyska staten och delstaten Bayern har beviljat omfattande ekonomiskt stöd till BMW:s vätgasprojekt. Totalt handlar det om cirka 273 miljoner euro i subventioner – 191 miljoner från den federala nivån och 82 miljoner från Bayern. Motiveringen från politiskt håll är att stöden behövs för att driva teknisk innovation och ge vätgastekniken en chans att etablera sig på marknaden.
– Särskilt i tider av osäkerhet kring den fortsatta utvecklingen inom vätgasområdet är sådana satsningar viktiga, har en talesperson för Bayerns näringsministerium sagt till Bayerischer Rundfunk.
Kritiken har dock varit tydlig. Professor Stefan Bratzel vid Fachhochschule der Wirtschaft i Bergisch Gladbach menar att stödnivån är oproportionerlig i förhållande till den förväntade nyttan.
– I slutändan skulle det bara handla om ett mycket begränsat antal serieproducerade fordon, och det till en hög kostnad för skattebetalarna, säger han till BR24.
Höga priser och låg verkningsgrad
Även på tekniksidan finns betydande invändningar. Den välkände bilexperten Ferdinand Dudenhöffer beskriver vätgasbilen som ”mer dagdröm än verklighet”. Kritiken delas av Tysklands förbundsrevisionsverk, som uppges ha uppmanat politiken till en mer realistisk syn på kostnaderna.
Produktionskostnaderna för vätgas har visat sig bli betydligt högre än väntat, samtidigt som priset vid pump varierar kraftigt. I dag ligger priset på upp till 19 euro per kilogram, vilket gör driftkostnaden hög även jämfört med konventionella drivmedel.
Därtill kommer den låga systemverkningsgraden. Vätgas som produceras via elektrolys kräver stora mängder el, ofta från väderberoende vind- och solkraft. Förluster uppstår i varje steg – från elproduktion och elektrolys till kompression, transport och omvandling tillbaka till el i bränslecellen. Sammantaget innebär detta att betydligt mer energi krävs per körd kilometer jämfört med batterielektriska fordon.
Trots detta betraktar det tyska transportministeriet vätgasbilar som ett komplement till elbilar. Kritiker menar dock att tekniken riskerar att bli ett kostsamt sidospår, särskilt när batteritekniken snabbt utvecklas och infrastrukturen redan finns på plats.
BMW:s fortsatta satsning visar därmed tydligt den splittring som råder kring vätgasens roll i framtidens persontrafik – mellan politiska ambitioner, industriella prestigeprojekt och en marknad som hittills varit ovillig att ta tekniken till sig.
Källor: Merkur, IPPEN.MEDIA
