Ny lastplatta ska effektivisera logistiken i Umeå

– Det här kapar ledtiderna enormt och hanteringen blir mycket enklare när man bara behöver hantera godset en gång, inte två eller tre, kommenterar Erik Lögdström, platschef på Sandahls som ska drifta plattan. Foto Ulrika Andersson och Anna-Clara Fridén
– Det här kapar ledtiderna enormt och hanteringen blir mycket enklare när man bara behöver hantera godset en gång, inte två eller tre, kommenterar Erik Lögdström, platschef på Sandahls som ska drifta plattan. Foto Ulrika Andersson och Anna-Clara Fridén

Kombiterminalen i Umeå tar nästa steg mot effektivare och grönare transporter. Med en ny load plate ska godset smidigare kunna lastas direkt i containrar och skickas på järnväg, i stället för att fraktas långa sträckor på lastbil. Den nya utrustningen, som drivs av det kommunala bolaget Inab, ska minska ledtiderna och ge näringslivet bättre möjligheter att nå globala marknader.

När den nya lastplattan invigdes i mitten av oktober stod ett stort lass sågad furu först i kön. Virket, från Norra Timber, skulle vidare till en kund i Saudiarabien. Den nya tekniken ska minska de långa lastbilstransporterna till hamnar i södra Sverige.

– Med hjälp av en load plate kan vi kapa mycket landsvägstransporter, den stora nyttan är ju miljövinsten, säger Jonas Ström, logistikchef på Norra Timber.

Jonas Ström och Mattias Lindholm.Foto Ulrika Andersson och Anna-Clara Fridén
Jonas Ström konstaterar att 1,5 containrar rymmer lika mycket som en lastbil med släp och att det ryms många containrar på ett tåg. Foto Ulrika Andersson och Anna-Clara Fridén

Effektivare flöden

Syftet med investeringen är att underlätta övergången från väg till järnväg. 

– Tidigare har mycket gått på lastbil till Gävle eller Göteborg för omlastning till båt, säger Mattias Lindholm, logistikexpert på Inab. Enligt honom ska den nya lösningen ge företagen i regionen möjlighet att skicka mer gods direkt på tåg. Han betonar att priset är detsamma för alla och att utrustningen är öppen för samtliga kunder.

Inte bara miljövinster

Utrustningen i Umeå är en av mycket få i den här delen av landet och Inabs vd Jonas Wållberg ser investeringen som ett sätt att lyfta både logistiken och miljötänket.

– Umeå kommun har varit proaktiva i sin satsning på järnvägsinfrastruktur, det här är ett led i att fortsätta den satsningen och efterfrågan finns, många vill köra mycket mer på järnväg.

Han ser fördelar även bortom miljövinsterna.

– Det behövs ingen lastning och lossning under resan, lastningen sker här och sedan behöver containern inte öppnas förrän den är framme hos slutkunden, det minskar också risken för skador eller att saker kommer på villovägar.

Den nya lösningen är tänkt att bli ett lyft för logistiken i Umeå. Foto Ulrika Andersson och Anna-Clara Fridén

Saudiarabien nästa

I mitten av oktober stod den alltså där på Umeå kombiterminal, redo att testas.

Först ut var ett jättelass virke, sågad furu, som skulle till Norra Timbers kund i Saudiarabien.

– Med hjälp av en load plate kan vi kapa mycket landsvägstransporter, den stora nyttan är ju miljövinsten, säger Jonas Ström, logistikchef på Norra Timber.

Företaget har flera sågverk i länet, kunderna finns betydligt längre bort och hittills har virket fått gå på lastbil till Gävle hamn där det lastats om till containrar.

Tusentals containrar

Nu ska virket kunna lastas i en container direkt och sedan åka tåg till Göteborgs hamn, ett besked Norra Timber längtat efter.

– Förhoppningen är att vi ska kunna vara med och utveckla det här, säger Jonas Ström.

Norra Timber ska testa och utvärdera konceptet och om allt faller väl ut kommer lastplattan att få jobba mycket, Jonas Ström konstaterar att 1,5 containrar rymmer lika mycket som en lastbil med släp och att det ryms många containrar på ett tåg.

– På årsbasis exporterar vi ca 60 procent av vår totalproduktion, vilket motsvarar 1 200-1 500 containrar.

Lastningen sker i Umeå och sedan behöver containern inte öppnas förrän den är framme hos slutkunden. Foto Ulrika Andersson och Anna-Clara Fridén
När virket ska lastas placeras paketen först på en glidmatta. Bredvid står en tom container som fylls när mattan dras in. Därefter dras mattan ut igen, lasten säkras och containern plomberas innan den lyfts upp på tåget. Foto Ulrika Andersson och Anna-Clara Fridén

Satsning på järnvägsinfrastruktur

Inabs vd Jonas Wållberg beskriver satsningen som en del i kommunens långsiktiga arbete med järnvägsinfrastruktur. – Umeå kommun har varit proaktiva i sin satsning på järnvägsinfrastruktur, det här är ett led i att fortsätta den satsningen och efterfrågan finns, många vill köra mycket mer på järnväg.
Han lyfter även säkerhetsaspekterna: 

– Det behövs ingen lastning och lossning under resan, lastningen sker här och sedan behöver containern inte öppnas förrän den är framme hos slutkunden, det minskar också risken för skador eller att saker kommer på villovägar.

Paket på glid

Lastningen börjar med att en hjullastare placerar de noggrant uppmärkta virkespaketen på plattans vänstra sida, på en särskild glidmatta. På den högra sidan står en tom 40-fotscontainer med ena kortsidan öppen.
När allt är på plats dras glidmattan in i containern – snabbt och nästan ljudlöst. När containern är fylld dras mattan ut igen och paketen faller mjukt på containerns botten.
Därefter fälls en arm ned framför öppningen och trycks in för att hålla lasten på plats. Slutligen flyttas containern en dryg meter åt sidan så att dörrarna kan stängas säkert.

Stort intresse från branschen
Hos DSV Road ser man samma potential. – Vi transporterar väldigt stora volymer åt våra kunder, trävaror är jättestort i norra Sverige och deras kunder finns i hela världen, säger Jörgen Andersson, general manager på DSV Road.
Han framhåller att möjligheten att stuffa containrar direkt i Umeå kan ge både tids- och kvalitetsvinster. – Det blir mycket smidigare, kvaliteten blir bättre och vi kapar alla gummihjulstransporter med många mil.

Norra Timber planerar att utvärdera lösningen under hösten. Om allt fungerar enligt plan kan lastplattan snart få fullt upp – företaget exporterar årligen motsvarande 1 200–1 500 containrar, ungefär 60 procent av sin totala produktion.