Splittring inom Europas vätgasbransch – strid om EU:s regler för grön vätgas

– Att ändra kurs nu skulle få förödande konsekvenser, sade GH2:s vd Jonas Moberg, och påpekade att utvecklarna har haft mer än två år på sig att anpassa sina projekt. Foto: Green Hydrogen Organisation.
– Att ändra kurs nu skulle få förödande konsekvenser, sade GH2:s vd Jonas Moberg, och påpekade att utvecklarna har haft mer än två år på sig att anpassa sina projekt. Foto: Green Hydrogen Organisation.

Det som en gång sågs som en gemensam europeisk vision för grön vätgas håller på att förvandlas till en öppen konflikt. Under European Hydrogen Week i Bryssel blev oenigheten mellan industrins aktörer tydligare än någonsin. Medan vissa kräver att EU lättar på sina regler för vad som får räknas som grön vätgas, varnar andra för att en kursändring skulle hota hela trovärdigheten i unionens klimatpolitik.

Kärnan i konflikten handlar om de så kallade delegerade akterna som definierar “förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung” (RFNBO). Dessa bestämmelser – som styr hur vätgas får klassas som förnybar enligt EU:s mål för industri och transporter till 2030 – innehåller detaljerade krav på additionell produktion, tidsmässig samordning och geografisk koppling mellan vätgasproduktion och förnybar el.

Reglerna trädde i kraft sommaren 2023 och innebär att elektrolysörer endast får använda el från nya förnybara energikällor som inte redan används av elnätet, för att undvika att fossil el ersätter den gröna.

“Projekt ställs in och fabriker står stilla”

Kritiken mot regelverket kommer framför allt från elektrolystillverkare och projektutvecklare, som menar att kraven är så strikta att de hotar att bromsa hela marknaden.

– Grönväteprojekt ställs in och våra elektrolysörfabriker står stilla – hur länge tänker ni vänta innan ni lättar på RFNBO-reglerna? sade Håkon Volldal, vd för norska Nel Hydrogen, under konferensen i Bryssel.

I ett gemensamt brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppmanade åtta av Europas största elektrolystillverkare unionen att ompröva reglerna. De vill bland annat skjuta upp kravet på att använda ny förnybar el till 2035 och mildra kravet på att el och vätgasproduktion måste ske inom samma timme från 2030.

Branschorganisationen Hydrogen Europe, som arrangerade konferensen, stödjer kraven på större flexibilitet för de första investerarna och varnar för att de nuvarande reglerna försvårar uppbyggnaden av en inhemsk marknad för grön vätgas.

“EU måste hålla kursen”

Men alla delar inte den uppfattningen. Flera organisationer och regeringar, bland dem den internationella Green Hydrogen Organisation (GH2), uppmanar EU att stå fast vid sitt regelverk.

I ett öppet brev, undertecknat av bolag från bland annat Indien, Norge och Danmark, manar organisationen EU:s vice ordförande Teresa Ribera att inte vika sig för industrins påtryckningar.

Även Omans energiminister Salim Al Aufi, som deltog i konferensen, uppmanade EU att hålla fast vid sina principer.

– Ändra inte definitionen av grön vätgas medan projekten fortfarande utvecklas, sade han i sitt tal.

Samtidigt är det tydligt att många av de länder och företag som stöder EU:s nuvarande regler också har egna intressen. Oman och flera andra exportländer hoppas kunna sälja billigare grön vätgas till Europa – producerad under mindre strikta förutsättningar än inom EU.

En växande klyfta inom vätgasindustrin

Konflikten har blottlagt djupa motsättningar inom vätgassektorn. De som driver på för lättnader representerar ofta europeiska tillverkare som vill se snabbare investeringar och mindre byråkrati. De som vill hålla fast vid reglerna betonar behovet av trovärdighet och miljömässig integritet – och varnar för att förslappade kriterier skulle kunna urholka hela begreppet “grön vätgas”.

EU:s energikommissionär Dan Jørgensen sade nyligen i en intervju att hans stöd för vätgas “är orubbligt”, men att EU inte planerar att ändra definitionen av grön vätgas inom överskådlig tid.

Bakom debatten ligger också större frågor om energiförsörjning och säkerhet. Europas beroende av importerad energi har åter hamnat i fokus efter Rysslands invasion av Ukraina. Att bygga upp egen vätgasproduktion ses som en del i att minska sårbarheten – men kräver stora investeringar.

Samtidigt är kostnaden för att producera elektrolytisk vätgas fortfarande betydligt högre än för fossilbaserad vätgas, vilket gör att många industrikunder tvekar att skriva långsiktiga avtal.

Även om en lättnad av RFNBO-reglerna skulle kunna sänka kostnaderna något, är det osannolikt att den gröna vätgasen blir konkurrenskraftig mot fossil vätgas utan starkare ekonomiska incitament.

EU:s så kallade RED III-direktiv, som ställer krav på ökad användning av förnybar vätgas i industrin och transportsektorn, är ännu inte fullt implementerat i de flesta medlemsländer. Kommissionen har redan inlett rättsliga processer mot flera stater som inte hunnit införliva reglerna i sin lagstiftning.

Om dessa mål inte tydliggörs snart, varnar experter för att stora europeiska vätgasprojekt riskerar att stanna av innan de ens hunnit starta.

Källor: Hydrogen Insight, European Hydrogen Week, EU-kommissionen