Rail Baltica tar form – nästan halva banan byggklar 2025

Projektet stöds starkt av EU, som finansierar merparten av kostnaderna. Rail Baltica ses som en del av unionens strategi för att knyta ihop medlemsländerna med moderna transporter och minska beroendet av ryska nätverk. De baltiska länderna har fram till nu främst varit uppkopplade mot järnvägar byggda på bredspår från sovjettiden, vilket skapat tekniska hinder för smidiga transporter till Västeuropa. Foto: Europeiska kommissionen

Published by

Markku Björkman - 3 Sep, 2025

Det största järnvägsprojektet i Baltikum i modern tid går nu från vision till verklighet. Rail Baltica, den nya höghastighetsbanan som ska binda samman Estland, Lettland och Litauen med Polen och övriga Europa, har gått in i fullskalig byggfas. Arbeten pågår parallellt i alla tre länder, och enligt projektorganisationen väntas 43 procent av huvudlinjen vara byggklar vid slutet av 2025.

Projektet har en central betydelse för hela regionen. Med en längd på cirka 1 000 kilometer, varav merparten finansieras genom EU:s fonder för infrastruktur, ska banan förbättra både person- och godstransporter i norra Europa. Den blir den första direkta standardspåriga förbindelsen från Tallinn via Riga och Kaunas till Warszawa och därifrån vidare mot Centraleuropa.

Bygget av Rail Baltica accelererar

– Rail Baltica är ett historiskt projekt, inte bara för Baltikum utan för hela EU. Det är en förbindelse som stärker sammanhållningen i unionen och skapar nya ekonomiska möjligheter, har Europeiska kommissionen tidigare konstaterat i en gemensam analys.

Estland bygger kring Tallinn

I Estland är arbetet som mest koncentrerat runt huvudstaden. Över 70 kilometer järnvägsunderbyggnad är under konstruktion, bland annat vid Ülemiste terminal som ska bli en av de viktigaste knutpunkterna för internationell trafik. Terminalen kommer att ligga bara några kilometer från Tallinns flygplats och förses med direktanslutning, vilket gör den till en nyckelpunkt för resor i hela regionen.

Utöver huvudlinjen byggs broar, korsningar och tekniska anläggningar som ska bära det framtida dubbelspåret. Målet är att skapa en bana där höghastighetståg kan köra i upp till 249 kilometer i timmen för persontrafik och 120 kilometer i timmen för godståg.

Lettland satsar på centralstation och flygplats

I Lettland pågår arbeten längs en 230 kilometer lång sträcka, bland annat vid Iecava söder om Riga. Där byggs en av de större delarna av huvudlinjen. Mest uppmärksamhet får dock ombyggnaden av Riga centralstation och anläggandet av en ny station vid flygplatsen.

När dessa står klara kommer Riga att få en helt ny roll i regionens transportsystem, med smidiga byten mellan tåg, flyg och buss. För lettisk industri och exportföretag innebär banan kortare transporttider till Centraleuropa, samtidigt som resenärer får snabbare och bekvämare förbindelser.

Litauen bygger längs huvudlinjen

I Litauen är tyngdpunkten lagd på sträckan mellan Kaunas och Panevezys. Där pågår byggnation av 114 kilometer bana, och redan innan 2025 är slut ska de första nio kilometerna med spår läggas. En av de mest spektakulära anläggningarna blir järnvägsbron över floden Neris, som när den är klar blir den längsta i Baltikum.

Kaunas spelar en central roll som knutpunkt, eftersom det redan idag finns en standardspårig förbindelse från Polen som öppnades 2022. Den används dock främst för godstrafik. Med Rail Baltica får Litauen en helt integrerad bana för både passagerare och gods i hela riktningen mot Warszawa.

EU-stöd och geopolitiska motiv

Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 har projektet också fått en ny dimension som en del av EU:s säkerhetsstrategi. Genom att skapa snabbare transporter för både civil och militär trafik stärker Rail Baltica även regionens försvarsförmåga.

Polska staten och EU har understrukit att banan är ett av de mest strategiska infrastrukturprojekten i norra Europa. Den förväntas dessutom bidra till klimatmålen genom att flytta över både gods- och persontransporter från väg och flyg till järnväg, vilket minskar koldioxidutsläppen.

Nästa steg

Enligt tidsplanen ska hela huvudlinjen stå klar under första halvan av 2030-talet. Men redan 2025 beräknas alltså nästan halva sträckan vara förberedd för fortsatt byggnation. Då ska stora delar av underbyggnaden vara färdig, markarbeten avslutade och tekniska system på plats för att successivt börja lägga spår.

När Rail Baltica öppnar fullt ut väntas den kunna transportera upp till 20 000 passagerare per timme i båda riktningar under högtrafik. Tågen ska köra med hög turtäthet och skapa en restid mellan Tallinn och Warszawa på mindre än fyra timmar – en dramatisk förbättring jämfört med dagens resmöjligheter.

Projektet är med andra ord inte längre bara en vision, utan ett konkret bygge som inom tio år kan förändra hela Baltikums och norra Europas transportsystem.