Svensk sjöfart i avgörande läge – ny nationell agenda för sjöfartsforskning och innovation pekar ut vägen mot hållbar konkurrenskraft.
Den svenska sjöfartssektorn är en av landets mest avgörande men kanske minst uppmärksammade näringsgrenar. Nyligen publicerades NRIA Sjöfart 2025 – en uppdatering av den nationella agendan från 2021 – med en tydlig vägledning för hur svensk sjöfart kan bli både fossilfri och globalt konkurrenskraftig. Bakom den nationella agendan, som överlämnades till infrastrukturminister Andreas Carlsson under Almedalsveckan, står branschens ledande aktörer inom näringsliv, akademi och myndigheter.
Tas för givet
Sverige är i transportsammanhang att betrakta som en ö. Sjöfarten är nödvändig för såväl Sveriges utrikeshandel som för inrikes transporter. Ändå tar inte sjöfarten någon större plats i vårt kollektiva och mediala medvetande – den bara fungerar, tas för given. Medan många andra länder satsat på att stärka sina handelsflottor och villkor för sjöfarten har Sverige inte följt med, vilket lett till att vi idag har färre än 100 svenskflaggade fartyg – en siffra som väcker oro för både handel och beredskap.
– Det har hänt en hel del sedan 2021. Den tekniska utvecklingen går i snabb takt, samtidigt som det skett stora geopolitiska förändringar och nya regler införts som direkt påverkar svensk sjöfart, säger Åsa Burman, verksamhetschef på Lighthouse, Sveriges samverkansplattform för sjöfartsforskning och innovation.
Nya regelverk
De nya regelverken från EU och FN:s sjöfartsorganisation IMO innebär att branschen måste minska utsläppen med minst 20 procent till 2030 och 70 procent till 2040, för att nå netto-noll runt 2050. En historisk omställning som innebär stora möjligheter till ökade exportintäkter, nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen för den som ligger i utvecklingens framkant. Och det gör Sverige (med exempel som Oceanbird – världens första vinddrivna bilfraktsfartyg – och Gotland Horizon, världens första vätgasdrivna storskaliga passagerarfartyg). Men konkurrensen hårdnar snabbt och för att inte tappa mark krävs kraftigt ökade satsningar på forskning, innovation och utbildning.
– Svensk sjöfartskompetens är samhällsviktig för såväl sjöfartssektorn som för övrigt näringsliv och naturligtvis för landets beredskap. Forskning och innovation utgör grundstommen för detta – oavsett om vi talar om klimatomställning eller konkurrenskraft för den civila sjöfartssektorn eller för vår beredskap och vårt försvar. Jag är därför väldigt glad över att branschen inom ramen för Lighthouse samlats kring en gemensam inriktning för behov inom forskningsområdet, säger Anders Hermansson, vd på branschorganisationen Svensk Sjöfart.
Agendan föreslår bland annat:
att statens öronmärkta finansiering för sjöfarts-FoI minst fördubblas inom tre år, och därefter flerdubblas.
att relevanta utbildningar för sektorn säkerställs och prioriteras i utbildningssystemet.
att sjöfartskompetensen stärks inom myndigheter, departement och offentlig förvaltning.
att förutsättningar för smidigare rörlighet och kompetensöverföring mellan sjö- och land och mellan civil och militär sjöfart skapas.
att regeringen öronmärker intäkterna från de avgifter som sjöfarten betalar in till EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) för återinvestering i branschens omställning.
Källa: Lighthouse
