Flygmarknaden i Sverige präglas av bristande konkurrens. Många linjer trafikeras av endast ett bolag, priserna ökar mer än för andra trafikslag och det inrikes flygresandet ligger på en nivå som är 39 procent lägre än 2019. Det visar Trafikanalys rapport om konkurrenssituationen inom luftfarten.
Luftfarten i Sverige har genomgått stora förändringar de senaste åren vilket påverkat konkurrenssituationen. I en ny rapport, som planeras bli årligt återkommande, beskrivs svenskt flygs konkurrenssituation.
– Flyget spelar en viktig roll för tillgängligheten i hela landet. Med ökande priser och minskande konkurrens på inrikesmarknaden försämras möjligheterna till resande. Det blir också svårare att nå de transportpolitiska målen, säger Backa Fredrik Brandt, projektledare för rapporten.
Rapporten visar att SAS 2024 hade en marknadsandel på nästan 58 procent på inrikesflyget. Efter att BRA valt att lämna Bromma som självständig aktör har konkurrensen försämrats ytterligare. Utrikesmarknaden är mer konkurrensutsatt, med flera aktörer och stark närvaro av lågprisbolag. Av 172 identifierade linjer trafikerades 57 med fler än en aktör.
Flygpriserna inom Sverige har stigit snabbare än för andra transportmedel som tåg och bil. Orsakerna är bland annat ekonomiska underskott efter pandemin och en minskad konkurrens. Samtidigt har vägtrafikens kostnader sjunkit, bland annat till följd av sänkt reduktionsplikt och bränsleskatter.
Arlanda behåller sin plats som den näst största nordiska huvudstadsflygplatsen. Mönstret har varit likartat under de senaste 15 åren oberoende av mätmetod. Köpenhamn dominerar fortsatt i Norden, delvis tack vare goda tåganslutningar och sin roll som nav för SAS.
Rapporten pekar också på att flygfrakten har minskat kraftigt, särskilt inrikes, samt att digitalisering och förändrade konsumtionsvanor har påverkat flygandets roll. Samtidigt kommer klimatstyrmedel, krav på hållbart flygbränsle och geopolitik att pressa kostnaderna uppåt.
Källa: Trafikanalys
