Det senaste decenniet har det byggts mängder av villagator med principen att smala, vindlande gator ger god trafiksäkerhet. Tyréns har genomfört en studie och jämfört de boendes upplevelser av de moderna villagatorna med äldre, raka, breda villagator.
Ingen av gatorna i studien hade trottoar eller målpunkter utöver bostäderna. De boende på de smala gatorna känner sig otrygga i större utsträckning än de på breda gator och vill ha både farthinder, trottoar och bredare gator. De flesta boende på breda gator vill varken ha farthinder, trottoar eller ändra på gatans bredd. I studien, som är finansierad av Trafikverkets Skyltfond och Göteborgs Stad, genomfördes åtta telefonintervjuer och enkäter skickades ut till 258 hushåll på tio villagator. Svarsfrekvensen blev 58 %.
Resultaten visar att hastigheterna är lägre på de moderna, smala gatorna men att de boende upplever dem som högre än på de breda gatorna. Detta visar tydligt att upplevelsen av hastigheten inte är direkt kopplad till den faktiska hastigheten. Sikt, närhet till bilarna samt möjlighet att komma undan från bilarna har troligen stor inverkan på hur hastigheten upplevs.
Studien visar också att de boende på både smala och breda gator känner sig relativt säkra när de är på gatan. De boende vid breda gator känner sig dock säkrare än de på smala. När de boende inte känner sig säkra anger 80 % av de på smala gator bilarnas hastighet som orsak trots att medelhastigheten var mycket låg, 16 km/h och 85-percentilen 22 km/h. På de breda gatorna, där hastigheten var något högre (medel 20 km/h och 85-percentil 27 km/h) uppgavs, "annan orsak" som vanligaste anledning till att de kände sig osäkra. Den vanligast nämnda orsaken på breda gator var vinterväglaget. Men även på de breda gatorna uppgav ca 40 % av de svarande att bilarnas hastighet och närhet var viktiga orsaker då de kände sig osäkra.
Nöjda boende
De boende är överlag nöjda både på de smala och breda villagatorna. De tycker att det är trevligt att stå och prata, bra för gående och att de kan röra sig utan att tänka på bilarna, men de boende på breda gator är mer nöjda än de på smala. Denna skillnad är störst bland de äldre boende (>65). En av de intervjuade boende på smal gata sa att "När jag går med soporna på kvällen sticker jag upp i grannens häck för jag vet att jag inte syns så jag får hålla mig vid sidan." Att gatorna är så smala att den gående måste gå undan för att bilen ska passera kan vara en orsak till att framförallt de äldre känner sig osäkra. Om man hör lite sämre och har svårare att "hoppa upp i grannens häck" så kanske man känner sig utlämnad till bilförarens uppmärksamhet och omdöme att sakta ned ordentligt.
Barn (5-12 år) rör sig i stor utsträckning självständigt på båda gatutyperna. Gatorna används både till att gå på, cykla på och leka på (spela boll/hoppa hage) på båda gatutyperna. De boende på smala gator instämde i något större grad i att barnen använder gatorna självständigt, dock svarade hälften av de boende på smala gator att det är snarare är osäkert än säkert för barn att gå på gatan. På breda gator är det enbart 25 % som svarade att det snarare är osäkert för barn att gå på gatan.
De vanligaste orsakerna till att de boende på smala gator upplevde att det inte är säkert för barn var bilarnas hastighet tätt följt av att barnen kommer fort och att bilarna kommer nära. Motsvarande på breda gator var bilarnas hastighet, följt av dålig sikt och att barnen kommer fort.
Öka tryggheten för oskyddade trafikanter
Trafiksäkerheten på de moderna villagatorna är god, med låga hastigheter och en viss otrygghet vilket ökar uppmärksamheten och därmed minskar risken för en olycka. En del boende upplever dock otryggheten som problematisk. Det finns anledning att vara mer vaksam på otrygghet på villagator än på andra gator i infrastrukturen eftersom att en fungerande villagata är en förutsättning för oskyddade trafikanters mobilitet. Även om trafiksäkerhetsmålen uppnås bör man inte slå sig till ro när nybyggda gator med en genomtänkt utformning ofta omedelbart ändras genom att gummigupp, blomkrukor och stenbumlingar sätts ut. Arbetet med att utveckla utformningsprinciper för villagator bör därför gå vidare med målet att tryggheten för oskyddade trafikanter ska öka utan att trafiksäkerheten försämras och bilarnas hastighet ökar.
Lisa Saukshaug trafik- och samhällsplanerare på Tyréns, presenterade en studie om trafiksäkerhet i villaområden på årets Transportforum. Foto: Christer Wiik
