Kistamässan i nordvästra Stockholm var mötesplatsen för en av höstens branschträffar för logistiksektorn. Under ledning av Easyfairs arrangerades här Logistics & Distribution 2016, flankerad av systerkonferenserna IoT Logistics Stockholm samt TTF´s Stora Lagerdagen.
Över 60 utställare fanns på plats i Kistamässan för att demonstrera sina lösningar inom bland annat transport- och logistiklösningar, IT & Supply Chain Management, lager- och materialhantering, säkerhet och e-logistik. Därtill erbjöds en mängd seminarier, där företrädare från branschen ventilerade sina idéer.
IoT inom fordonsindustrin
Framtida transporter var ett ämne som genomsyrade årets logistikarrangemang i Kista. Utvecklingen inom IoT, Internet of Things eller Sakernas Internet, går nu i en rasande fart och fordonsindustrin är inget undantag, snarare tvärtom. Digitaliseringstrenden är här mycket stark och det är också den som driver på utvecklingen av autonoma fordon.
Redan år 2035 förväntas över 50 miljoner självkörande fordon (både personbilar och kommersiella fordon) vara i bruk, både med och utan traditionell styrning. Det spår Östen Frånberg, IoT-specialist hos ISO/IEC, som talade på temat ”Överblick av vad IoT innebär nu och i framtiden”
Utvecklingen av autonoma fordon förväntas, enligt Frånberg, ske i fyra steg:
1) Förarstödsystem, till exempel system som varnar när föraren håller på att köra av vägen
2) Delvis autonom körning, till exempel i bilkö
3) Helt autonom körning i lägre hastigheter, till exempel i stadsmiljö
4) Helt autonom körning i höga hastigheter, till exempel på lands- och motorväg
”Mobility as a service”
Olle Isaksson, strategichef på Ericsson, tillika en av huvudtalarna på IoT Logistics, pekade också han på möjligheterna med digitaliseringen inom infrastrukturen, där stora mängder molndata kan skapa helt nya transporttjänster.
Aggregerad och anonymiserad data är en förutsättning, enligt Isaksson, som vill lyfta fram begreppet ”Mobility as a service”, där digitala plattformar kan användas för att dels dela information men även dela transaktionen.
- Gränserna mellan persontransport och godstransport kommer att suddas ut och särskilt märkbart kommer detta att bli i stadsmiljö, säger Isaksson som spår att vi kommer att få allt fler personifierade tjänster som utnyttjar alla kapaciteter i transportsystemet, oavsett om det är en hyrbil, kollektivtrafikfordon, taxi eller samåkningstjänst.
Drönare som distributörer
Isaksson tangerade också ett annat fordon, en obemannad sådan, som nu lämnar ”leksaksstadiet” och finner allt fler civila och kommersiella tillämpningar. De obemannade farkosterna, även benämnda drönare, används redan idag för flygfotografi, inspektioner och datainsamling. Drönare som distributörer är under utveckling.
- Drönare är nu en reell möjlighet, men ställer dessvärre till det för flygledarna. Men med hjälp av 5G-tekniken går det att genomföra digitala trafikledningskorridorer, där drönarna kan ges fritt tillträde.
I dagsläget finns över 1 300 tillstånd för obemannade luftfarkoster i Sverige. Det enligt Fredrik Sand, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare, som också höll ett föredrag, ”Släpp fram drönarna” under mässan.
Vad är effektivitet?
Är ni redo för en provokation? Ständiga förbättringar hämmar konkurrenskraft! Med den öppningsfrasen ville Peter Mellander skaka liv i seminarieåhörarna under sin presentation ”Sanningar (eller osanningar) om effektivisering, lönsamhet och konkurrenskraft”
Peter som är Senior logistikkonsult på Sweco, ville med sin tes utmana slentrianmässiga förhållningssätt till begreppet effektivitet.
- Effektivitet är så mycket mer än produktivitet, säger Mellander och understryker att det är en mängd olika parametrar att förhålla sig till och att det är balansgång mellan olika intressen som dessutom är olika starka och man måste också ställa sig frågorna: vad är våra behov och vad är nyttan av förändring? Och vad är det vi vill effektivisera - är det kapacitet eller arealbehov, eller är det kanske ett jämnt personalutnyttjande, ledtid eller leveranskvalitet?
- Varje företag har olika förutsättningar och därmed olika lösningar. En lösning för en aktör kan vara förödande för en annan, säger Mellander och konkretiserar med ett exempel från en lageraktör, där det ofta finns en konflikt mellan just behov av kapacitet och areal.
- Ett produktivare plock kanske kräver mer arealer och här man måste man ställa sig frågan om man har råd med denna investering? Och har vi till exempel trångt på utlastningstorget och tappar bort varor bör vi i första hand inte effektivisera i plocket. Detsamma gäller även frågan om centralisering och decentralisering av lager, ett ökat avstånd till kund kan fungera i vissa fall men i vissa fall inte, det är en balansövning, säger Mellander.
