Den globala marknaden för blå vätgas har under de senaste åren tagit flera viktiga steg framåt. Enligt analysföretaget Wood Mackenzie har omkring fyra miljoner ton årlig produktionskapacitet nått slutligt investeringsbeslut, samtidigt som mer än en miljon ton redan är i drift.
Men trots dessa framsteg växer nu oron bland branschaktörer. Under ett seminarium arrangerat av Hydrogen Insight pekade experter från både Wood Mackenzie och gödselmedelskoncernen Yara på flera faktorer som riskerar att bromsa utvecklingen av nya projekt.
En av de största utmaningarna är den politiska osäkerheten.
Vibeke Rasmussen, senior vice vd för produktledning och certifiering vid Yara Clean Ammonia, framhöll att europeisk industri under lång tid har anpassat sig till EU:s utsläppshandelssystem och de nya reglerna inom Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), som syftar till att ge importerade produkter samma klimatkrav som europeisk produktion.
Men redan kort efter att CBAM börjat tillämpas har EU-kommissionen öppnat för möjligheten att tillfälligt undanta importerad ammoniak och vissa andra produkter från regelverket.
Enligt Rasmussen riskerar sådana signaler att skapa osäkerhet kring framtida investeringar.
– Om regler kan pausas eller ändras i efterhand blir det mycket svårt att fatta långsiktiga investeringsbeslut, sade hon under seminariet.
Hon betonade att industrin behöver stabila och långsiktiga spelregler för att våga investera i lågkoldioxidteknik.
Svagare marknad i Japan och Sydkorea
Utanför Europa har förändrade energistrategier i Asien också påverkat marknadsutsikterna.
Murray Douglas, chef för vätgasanalys vid Wood Mackenzie, konstaterade att Japan och Sydkorea tidigare sågs som två av de viktigaste framtida importmarknaderna för blå vätgas och ammoniak.
Nu har förutsättningarna förändrats.
Japans stödsystem för vätgas väntas ge mindre ekonomiskt stöd än många utvecklare tidigare räknat med. Samtidigt har Sydkorea minskat sitt fokus på sameldning av ammoniak i kolkraftverk.
Landets senaste auktion för ren vätgaskraft inkluderar inte längre stöd till ammoniak som blandas med kol, något som tidigare betraktades som en viktig framtida marknad för blå ammoniak.
Enligt Douglas har den potentiella marknaden därmed krympt betydligt jämfört med förväntningarna för bara några år sedan.
Sjöfarten väntar fortfarande på besked
Branschen hade även hoppats att Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) skulle införa ett globalt ramverk för klimatneutral sjöfart och därmed skapa en stor ny marknad för vätgasbaserade bränslen.
Men efter politiska motsättningar mellan flera medlemsländer har beslutet skjutits upp.
Osäkerheten kring när eller om regelverket kommer att införas gör att många projektutvecklare i stället fokuserar på befintliga marknader där logistikkedjor och kunder redan finns på plats.
Gaspriser skapar nya risker
Utöver politiken påverkas sektorn kraftigt av utvecklingen på gasmarknaden.
Konflikten mellan USA och Iran samt osäkerheten kring transporter genom Hormuzsundet har bidragit till stigande gaspriser i Europa och delar av Asien.
Douglas påpekade att europeiska gaspriser under sommaren har legat kring 16–17 dollar per miljon brittiska termiska enheter (MMBtu), betydligt högre än tidigare prognoser.
På kort sikt kan höga gaspriser göra lågkoldioxidbaserad vätgas mer attraktiv. Samtidigt räknar Wood Mackenzie med att stora mängder ny gasproduktion kommer ut på marknaden under de kommande åren.
Analysföretaget bedömer därför att europeiska gaspriser kan falla till omkring 6,50 dollar per MMBtu kring 2030–2031 innan marknaden åter stramas åt under mitten av 2030-talet.
Sådana svängningar gör det svårt för investerare att bedöma framtida lönsamhet.
USA och Mellanöstern påverkas också
Hittills har mycket av utvecklingen inom blå vätgas skett i USA, där naturgas historiskt varit betydligt billigare än i Europa.
Men även där förändras förutsättningarna.
Den snabbt växande efterfrågan på el från AI-relaterade datacenter driver upp energiförbrukningen och bidrar till högre gaspriser.
Det gör att flera planerade amerikanska projekt framstår som mindre konkurrenskraftiga än tidigare.
Även i Mellanöstern finns det osäkerheter. Länder som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Qatar har flera projekt med starka ekonomiska förutsättningar, men deras framtid beror på hur mycket kapital de statliga energibolagen är beredda att investera och om tillräcklig efterfrågan uppstår i Europa och Asien.
Sammantaget står den globala marknaden för blå vätgas inför ett mer osäkert läge än för bara några år sedan. Trots att tekniken fortsätter att locka investeringar blir utvecklingen allt mer beroende av politiska beslut, energipriser och framtida marknadsefterfrågan.
Fakta:
Vad är blå vätgas?
- Blå vätgas produceras främst från naturgas.
- Koldioxiden som bildas fångas in och lagras genom CCS-teknik (Carbon Capture and Storage).
- Tekniken ses som ett sätt att minska utsläppen jämfört med konventionell vätgasproduktion från naturgas.
- Förespråkare ser blå vätgas som en övergångslösning medan kritiker pekar på fortsatt beroende av fossila bränslen och risk för metanutsläpp.
- Blå ammoniak produceras med blå vätgas som råvara och används bland annat inom gödselindustrin och som potentiellt framtida fartygsbränsle.
Källa: Hydrogen Insight, Wood Mackenzie, Yara Clean Ammonia.
Fakta:
Wood Mackenzies uppskattning om fyra miljoner ton blå vätgaskapacitet som nått slutligt investeringsbeslut avser global kapacitet och inkluderar både projekt under uppförande och anläggningar som planeras att tas i drift under de kommande åren. Marknaden påverkas samtidigt av flera osäkra faktorer, bland annat EU:s hantering av CBAM-regelverket, utvecklingen på den globala gasmarknaden samt framtida klimatkrav inom internationell sjöfart.
