Elektrifiering av företagsflottor utgör nästa industriella och klimatmässiga vändpunkt för transportsektorn i Europa, med potentialen att spara 246 miljarder euro för europeiska företag och minska koldioxidutsläppen med 1 miljard ton till 2030. Sverige ligger i framkant men det behövs incitament och tydligare samverkan mellan elnätsägare, elbolag, regering och fordonstillverkare.
Övergången till elektriska företagsflottor i Europa kan frigöra upp till 246 miljarder euro i ackumulerade driftskostnadsbesparingar och att full elektrifiering av flottor kan minska koldioxidutsläppen med upp till en miljard ton till 2030. Det visar rapporten från EY och Eurelectric, europeiska branschorganisationen inom energi, som i år analyserar utmaningar och möjligheter inom elektrifiering av fordonsflottor.
Stora besparingar möjliga
Fördelarna med lägre driftkostnader syns redan inom flera viktiga flottsegment. Rapporten visar att elbilar och lätta transportfordon kan ge betydande driftskostnadsbesparingar per kilometer jämfört med motsvarande fordon med förbränningsmotor, särskilt där depå- eller hemmaladdning dominerar. Här är Sverige en av de ledande marknaderna där över 70 procent av nya företagsbilar är elektriska.
Lastbilar elektrifieras långsammare
För elektrifiering av medel- och tunga transporter märks en trögare utveckling. Enligt rapporten kan elektriska lastbilar också uppnå lägre driftkostnader på definierade rutter där ladd-strategi och CO₂-baserade avgiftssystem samverkar. Försäljningen i Europa har ökat 1,3 procent 2024 till 2,1 procent 2025 men idag står elektrifierade tunga lastbilar bara för 0,3 procent av den totala europeiska flottan. Nederländerna, Tyskland och Frankrike leder utvecklingen för medium och tunga elektriska lastbilar. Tillsammans står de för två tredjedelar av all försäljning (cirka 66 procent) av elektriska lastbilar över 3,5 ton i Europa medan Sverige står för cirka 8 procent.
– Sverige har en av de mest utbyggda infrastrukturerna för elektrifierade lastbilar i Europa men antalet el-lastbilar på vägarna är för få – med dagens förutsättningar riskerar vi att tappa vår position som marknadsledande inom fordonselektrifiering. Sverige behöver politiska beslut som möjliggör acceleration av elektrifiering av kommersiella transporter och sannolikt även en specifik översyn av de så kallande effektavgifterna, säger Ulrika Eklöf, Industry & Energy leader med mobilitet som expertområde.
Förbättrad information, stimulanspaket och samarbete pekas ut som nycklar
Rapporten gör dock tydligt att enbart driftskostnadsfördelar inte räcker för att skala upp. Den totala ägandekostnaden påverkas fortfarande av högre inköpspriser, osäkerhet kring restvärde, ojämna incitamentsstrukturer och förseningar i nätanslutning och utbyggnad av laddinfrastruktur.
– I Europa bromsas övergången till elfordon av att regler och stöd skiljer sig mycket åt och ibland motverkar varandra. För att vi ska nå EU:s mål till 2030 behövs stabila regler och bättre samverkan mellan elnätsägare, elbolag, regering och fordonstillverkare. Det behövs också bättre vägledning och stöd kring ladd-strategier, underhåll och finansiering, särskilt för mindre aktörer, för att ge företag självförtroende att investera och se en långsiktig lönsamhet i elektriska flottor, säger Ulrika Eklöf, Industry & Energy leader med mobilitet som expertområde.
Rapporten identifierar viktiga åtgärder av för de fem aktörer som utgör ekosystemet för att elektrifieringen ska lyckas och att EU ska nå målen satta till 2030:
- Ägare av fordonsflottor måste matcha fordon med verkliga användningscykler och maximera smart depåladdning, vilket rapporten pekar ut som ett viktigt verktyg för att sänka energikostnader och förbättra driftsmarginaler.
- Fordonstillverkare måste minska prisskillnader, förbättra batteritransparensen och stärka förtroendet för restvärde via återköpsprogram och standardiserad data.
- Myndigheter och beslutsfattare behöver erbjuda stabila, fleråriga skatte- och regleringsramar.
- Nätoperatörer och elleverantörer måste påskynda anslutningstider och investera i förutseende kapacitet för att stötta elektrifierade depåer och laddkorridorer.
- Finansiärer och leasingbolag måste skala upp paketerade och riskdelande modeller som minskar exponering på balansräkningen.
Källa: EY
