Synen på framtidens drivlinor i den tunga vägtrafiken har förändrats kraftigt på bara några år. En ny studie från tyska Öko-Institut visar att logistikbranschen i dag i allt högre grad ser batterielektriska lastbilar som huvudspåret fram till 2030, medan förtroendet för vätgasbaserade bränsleceller har minskat tydligt.
När institutet 2022 presenterade sin första enkät ansåg tyska åkerier och logistikföretag att vätgas var den mest lovande klimatvänliga drivlinan inför slutet av decenniet. Den uppföljande undersökningen visar nu ett markant skifte. Enligt forskarna har branschens bedömning av olika drivsystem förändrats avsevärt.
– Det är anmärkningsvärt att branschens bedömning av den framtida betydelsen av olika bränslen och drivsystem har förändrats avsevärt, konstaterar Öko-Institut i rapporten.
Stöd för batteridrift ökar kraftigt
I den tidigare undersökningen ansåg 82 procent av de tillfrågade logistikföretagen att bränslecellsdrivna lastbilar skulle bli standard eller åtminstone delvis etablerade till 2030. Endast 58 procent trodde då att batterielektriska lastbilar skulle få samma roll.
I den nya studien är siffrorna i stort sett omvända. Endast 44 procent tror nu att vätgaslastbilar kommer att vara standard eller delvis etablerade till 2030. Samtidigt anser 82 procent att helt batterielektriska lastbilar kommer att ha en sådan roll.
Förtroendet för bränsleceller har därmed nästan halverats på fyra år, medan tilltron till batterielektriska fordon har ökat med 24 procentenheter. Sammantaget bedömer omkring 95 procent av företagen att batteridrift kommer att användas i vägtransporter till 2030. Ingen annan alternativ drivlina når i närheten av samma förväntningar.
– Sammantaget blir det tydligt att logistikföretagen ser framtidens alternativa drivmedel och drivlinor i batterielektrisk framdrift, skriver rapportförfattarna.
Höga kostnader och brist på infrastruktur
Studien redovisar inga direkta citat från företagen om varför synen på vätgas förändrats, men forskarna pekar på flera möjliga förklaringar. Produktion av klimatneutral vätgas kräver mycket energi och är kostsam. Dessutom måste gasen komprimeras eller kylas till flytande form, vilket ökar energibehovet och ställer krav på infrastruktur.
Det begränsade antalet tankstationer samt problem med transport och lagring gör enligt forskarna en storskalig utbyggnad svår. Samtidigt förväntas de totala ägandekostnaderna för batterielektriska lastbilar bli lägre än för andra drivlinor i många användningsfall fram till 2030.
Företagen uppger ekonomiska skäl, långsiktiga strategier, kundkrav och politiska styrmedel som viktiga drivkrafter bakom satsningar på eldrift. Särskilt utbyggnad av laddinfrastruktur och snabbare tillståndsprocesser lyfts fram som avgörande politiska åtgärder.
Osäkerhet kring elnät och laddning
Samtidigt pekar studien på begränsningar med batteridrift. Räckvidden kan vara begränsad i vissa användningsfall och laddinfrastruktur kräver stora investeringar. Inköpspriset är ofta högre än för dieselfordon. Även batteriproduktionens resursbehov och framtida återvinning nämns som utmaningar.
Ett ofta återkommande problem enligt företagen är bristen på ett rikstäckande nät av snabbladdare för tung trafik. Särskilt längs hårt trafikerade stråk saknas tillräcklig laddkapacitet och uppställningsplatser. Dessutom finns frågor om elförsörjningens tillförlitlighet och om elnäten klarar den ökade belastningen när många tunga fordon ska laddas samtidigt.
Studien visar därmed ett tydligt trendskifte i branschens förväntningar. Vätgas ses inte längre som det mest sannolika huvudalternativet i den tunga vägtrafiken under kommande år, även om tekniken fortfarande anses kunna få en nischroll.
Källa: Öko-Institut, Tyskland
Faktakoll
Studien bygger på enkätsvar från logistikföretag i Tyskland. Resultaten speglar branschens förväntningar och inte nödvändigtvis den faktiska teknikutvecklingen. Utbyggnad av infrastruktur och politiska beslut kan påverka utvecklingen fram till 2030.
