Omställningen till fossilfrihet inom sjöfart och luftfart går för långsamt för att nå klimatmålen till 2050. I Energimyndighetens nya analyser pekas bristande styrning, investeringsosäkerhet och tekniska hinder ut som centrala flaskhalsar. För att påskynda utvecklingen krävs en kombination av riktade stöd, stärkt forskning och tydligare långsiktiga incitament på nationell nivå.
På uppdrag av regeringen har myndigheten analyserat vilka åtgärder som krävs för att snabba på omställningen av sjöfart och luftfart. Uppdraget omfattar stöd till fossilfria bränslen och nya drivlinor inom sjöfarten samt el- och vätgasflyg, hållbara flygbränslen och forskning kopplad till fossilfritt flyg.
– Analysen visar att EU:s nya regelverk ger ett betydligt starkare omställningstryck än tidigare, men att styrningen fortfarande inte är tillräcklig för att nå nettonoll 2050. Investeringsosäkerhet, långa ledtider och tekniska trösklar gör att ytterligare nationella incitament behövs för att omställningen ska ske i tid, säger Angelina Björklund, utredningsledare på Energimyndigheten.
Förslag för sjöfarten
Analysen lyfter behovet av ett särskilt stödprogram för sjöfartens omställning. Där ingår även förslag om stöd till utbyggnad av landström samt en nationell strategi för att samordna omställningsarbetet inom sektorn.
Åtgärder för luftfarten
För luftfarten föreslås en skärpt och breddad internationell styrning, ökad nationell samordning för utbyggnad av infrastruktur samt en samlad satsning på forskning, innovation och demonstration. Analysen konstaterar även att tillgången till fossilfria bränslen kan kräva särskilda stödinsatser för att möta framtida krav, särskilt inom flyget.
Källa: Energimyndigheten
