Förra året stoppade Transportstyrelsen tjugosju utländska fartyg från att lämna svenska hamnar eftersom de bedömdes vara i så dåligt skick att sjövärdigheten äventyrades. Det innebär att den oroväckande trenden med utländska fartyg på svenskt vatten i allt sämre skick håller i sig.
När ett utländskt fartyg har brister som gör att säkerheten ombord inte längre kan garanteras kan Transportstyrelsens inspektörer belägga det med så kallat nyttjandeförbud. Det innebär att fartyget inte får lämna hamnen förrän bristerna är åtgärdade.
På två år har antalet nyttjandeförbud i Sverige ökat kraftigt. År 2023 var antalet 12 stycken, 2024 var det 23 och förra året 27.
– Vi ser att den oroväckande trenden med fartyg på svenskt vatten i allt sämre skick håller i sig. De senaste två åren har vi hittat fler fartyg med allvarliga brister, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen.
Antalet brister ombord på de utländska fartygen har dessutom ökat de senaste åren. Det finns exempel på fartyg som vid en och samma inspektion har över 40 brister.
Inget tydligt mönster
Fartygen som fått nyttjandeförbud går under olika flagg. De aktuella fartygen är till största delen lastfartyg. I övrigt finns inget tydligt mönster. Nya EU-gemensamma krav är dock på gång i och med ett nytt hamnstatsdirektiv, som förväntas öka säkerheten.
– Man skulle kunna tänka sig att den ekonomiska press som råder inom den globala sjöfartsnäringen kan leda till att vissa rederier prioriterar kostnadsbesparingar framför säkerhet och underhåll. Dessutom bidrar undermåliga fartyg till en snedvridning av konkurrensen inom sjöfarten, säger Jonas Bjelfvenstam.
Han fortsätter:
– Vi behöver öka kontrollen på de här fartygen. Om ett sådant här fartyg hamnar i en nödsituation så kan det leda till allvarliga skador på både djurlivet och miljön. Dessutom vore det farligt för besättningen ombord, säger Jonas Bjelfvenstam.
Behöver fler inspektörer
De senaste åren har Transportstyrelsen inte hunnit utföra alla de inspektioner som Sverige är ålagt att utföra. Ytterst är det en fråga om resurser.
Situationen ser dock något bättre ut framöver. Under förra året rekryterades en handfull nya inspektörer till myndigheten som efter utbildning kommer att utföra just hamnstatskontroller.
– Men det räcker inte, vi skulle behöva minst lika många nya inspektörer till. Fartyg med så här många brister tar dessutom längre tid att inspektera. Man behöver komma ihåg att för varje tillsyn vi inte hinner med att utföra är det sjösäkerheten som blir lidande, säger Jonas Bjelfvenstam.
Under förra året genomgick totalt 95 svenska fartyg hamnstatskontroller i andra länder. Inga av dem fick nyttjandeförbud. Det är ett tydligt kvitto på att de svenska fartygen uppfyller de internationella kraven.
Fakta:
Hamnstatskontroll och nyttjandeförbud
- För att säkerheten på sjön ska vara densamma världen över utför stater något som kallas för hamnstatskontroller. Det är en inspektion av utländska fartyg som anlöper en nations hamn. I Sverige är det Transportstyrelsens uppdrag att utföra dessa inspektioner.
- Om ett fartyg inte bedöms vara säkert kan inspektören belägga fartyget med nyttjandeförbud. Fartyget får då inte lämna hamnen förrän bristerna är åtgärdade.
- Hur många hamnstatskontroller en stat ska utföra varje år, fördelas genom en kvot som landet tilldelas av sjösäkerhetsorganisationen EMSA (European maritime safety agency). 2025 skulle Sverige ha utfört 543 hamnstatskontroller.
Vanligt förekommande brister
- Säkerhetskulturen ombord – ofta kopplat till bristande underhåll av fartyget
- Brandskyddet – till exempel branddörrar som inte går att stänga
- Livräddningsutrustningen – till exempel livbåtar som inte går att sjösätta
- Arbets- och levnadsförhållandena ombord – till exempel sanitära olägenheter som att duschar och toaletter inte fungerar eller att mat är möglig
- Tekniska brister – till exempel navigationsutrustning som inte fungerar
Källa: Transportstyrelsen
