Utsikterna för ett globalt regelverk för att minska sjöfartens klimatutsläpp har försämrats kraftigt. Enligt en ledande aktör inom tank- och rederibranschen är det nu osannolikt att Internationella sjöfartsorganisationens, IMO:s, flaggskeppsregler för avkarbonisering återupplivas inom överskådlig tid – och förslagen riskerar dessutom att försvagas.
Engebret Dahm, vd för det norska tankrederiet Klaveness Combination Carriers, säger att framtiden för en tydlig global färdplan för minskade utsläpp nu är ”mycket osäker”. Därmed hotas också efterfrågan på grön vätgas och dess derivat, såsom ammoniak och metanol, som setts som centrala framtida bränslen för sjöfarten.
- Jag tror att verkligheten är att, som världen ser ut i dag, kommer det kanske att bli ytterligare försenat och urvattnat, sade Dahm vid ett seminarium hos advokatbyrån Thommessen i Oslo denna vecka.
- Så det betyder att i slutet av det här året tror jag inte att vi har särskilt mycket mer som kommer att hjälpa oss. Men jag kan ha fel, och jag hoppas verkligen att vi får något som är starkt och effektivt.
Beslut sköts upp efter USA-påtryckningar
De föreslagna reglerna, som många aktörer inom grön vätgas räknade med skulle ge ett kraftigt uppsving i efterfrågan på rena bränslen, sköts preliminärt upp med ett år vid en avgörande omröstning i London i oktober.
Enligt uppgifter i branschen drev USA en intensiv påverkanskampanj i sista stund, vilket bidrog till att svänga röster mot ett regelverk som tidigare haft brett stöd bland IMO:s medlemsländer och stora delar av sjöfartsindustrin.
Förseningen ses som ett tydligt bakslag för utvecklare av grön vätgas och relaterade bränslen. Samtidigt pekar Dahm på att det även skapar problem för rederierna.
- Ramverket var på inget sätt perfekt, men det gav åtminstone två viktiga effekter för sjöfarten, säger han.
- Det ena var att det gav förutsägbarhet, genom att vi visste att kraven på bränslenas koldioxidintensitet gradvis skulle skärpas, och att majoriteten av de fartyg vi kör i dag på dagens bränslen i praktiken skulle få avsevärt högre bränslekostnader.
Fragmenterade regler hotar öka kostnader
Utan ett globalt regelverk riskerar rederierna i stället att tvingas hantera ett lapptäcke av regionala regler, något som kan öka både administration och kostnader.
”Avsaknaden av ett globalt system är en total röra när det gäller administrativt arbete och potentiella ekonomiska konsekvenser, för att uttrycka det rakt på sak”, säger Henrik Hagberg, partner på Thommessen.
Enligt honom kan den växande regelbördan på sikt tvinga fram en lösning på den låsning som nu råder kring IMO:s nettonollstrategi.
- Om du gör en rundresa och måste rapportera kanske till sex, åtta eller tio olika platser under olika regelverk, och du måste betala och rapportera överallt, då blir det en röra enligt min mening, säger Hagberg.
EU:s FuelEU Maritime sätter hårda krav
Samtidigt inför Europeiska unionen egna, bindande regler genom FuelEU Maritime. Dessa kräver att alla fartyg över 5 000 ton ska minska sina utsläpp med 2 procent från början av 2025, jämfört med en referensnivå på 91,16 gram koldioxidekvivalenter per megajoule använd energi.
Kraven skärps därefter successivt – till 6 procent från 2030, 14,5 procent från 2035, 31 procent från 2040, 62 procent från 2045 och slutligen 80 procent från 2050.
Utsläppsminskningarna beräknas utifrån energianvändning i hamn inom EU, vid resor mellan två EU-hamnar samt halva energianvändningen på resor mellan en EU-hamn och ett land utanför EU.
En andra regel kräver att minst 1 procent av bränslet ska utgöras av gröna vätgasbaserade bränslen senast 2034. För att stimulera användningen av så kallade förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung får utsläppsminskningar från dessa räknas dubbelt fram till slutet av 2033.
Bristande efterlevnad leder till ekonomiska sanktioner som enligt regelverket motsvarar cirka dubbla kostnaden för att följa kraven. Samtidigt kan rederier som överpresterar spara överskottskrediter för framtida år eller använda dem för att kompensera fartyg med högre utsläpp inom samma flotta.
Fler länder kan införa egna system
Utöver EU väntas även Storbritannien, Sydkorea, Kina, Turkiet och Marocko kunna införa egna nationella eller regionala regler. Detta riskerar att ytterligare fragmentera regelmiljön för internationell sjöfart.
- Det är lite oroande att hela den gröna omställningen inom sjöfarten nu har blivit mer omstridd än någonsin”, säger Henrik Hagberg. ”Den har varit kontroversiell hela tiden, men under 2025 såg vi ett crescendo i arbetet med IMO:s nettonollstrategi.
Osäkerheten kring IMO:s globala regelverk slår därmed direkt mot investeringsviljan i grön vätgas, ammoniak och metanol, som kräver långsiktiga och stabila styrsignaler för att bli kommersiellt gångbara i stor skala. Utan ett tydligt globalt ramverk ökar risken för att marknaden förblir splittrad, med högre kostnader och långsammare omställning som följd.
Källor: Tradewinds / Hydrogen Insight
