Hamnen i Klaipėda i Litauen redovisar ett nytt rekordår för 2025. Totalt hanterades 39 miljoner ton gods, vilket stärker hamnens ställning som den klart största i Baltikum. Enligt hamnmyndigheten ökade marknadsandelen till 41,4 procent, upp från 39 procent året innan.
Tillväxten drevs framför allt av kraftiga ökningar inom containertrafik, Ro-Ro, LNG samt bygg- och mineralmaterial. Samtidigt backade vissa traditionella segment, bland annat timmer, skrot och spannmål.
Containertrafiken stod för den största ökningen. Nästan 13 miljoner ton containeriserat gods hanterades under året, vilket motsvarar en ökning med 29 procent jämfört med 2024, då volymerna låg på 10,0 miljoner ton.
Redan i början av oktober 2025 passerade hamnen gränsen på 1 miljon TEU, betydligt tidigare än tidigare år. Under 2024 nåddes denna nivå först i mitten av december, och under 2023 och 2022 endast dagarna före årsskiftet.
Totalt hanterades 1 308 687 TEU under 2025. Det innebär en ökning med 22 procent jämfört med rekordet från 2024 på 1 068 771 TEU. Även i ton räknat sattes ett nytt rekord, vilket överträffade nivån från 2022 på över 10,5 miljoner ton containeriserat gods.
Stark Ro-Ro-trafik och fler fordon
Ro-Ro-gods fortsatte att vara ett av hamnens viktigaste segment. Volymerna ökade med 6 procent jämfört med 2024 och uppgick till 6,5 miljoner ton. Även fordonstransporterna slog rekord.
Under året hanterades 353 759 fordon, vilket är nästan 10 500 fler än det tidigare rekordet från 2021. Enligt hamnen förklaras ökningen bland annat av färjeoperatörernas beslut att utöka trafiken.
TT-Line har startat direkta helgavgångar mellan Travemünde och Klaipėda. Samtidigt har ett avtal med DFDS lett till tätare trafik på linjen Klaipėda–Karlshamn samt nya förbindelser till Trelleborg och Travemünde.
Även byggmaterial och mineraler utvecklades positivt. Under 2025 hanterades 2,1 miljoner ton i detta segment, vilket motsvarar en ökning med 3 procent eller cirka 61 000 ton jämfört med 2024.
Tillbakagång i timmer, skrot och spannmål
Trots den totala ökningen minskade flera godsslag. Timmer och skogsprodukter föll till 606 000 ton, vilket är 136 000 ton mindre än året innan.
Skrotvolymerna minskade med 11 procent till 1,2 miljoner ton, från 1,4 miljoner ton under 2024. Hamnen kopplar nedgången till förändrad amerikansk tullpolitik samt svagare efterfrågan i Turkiet.
Även spannmålshanteringen minskade. Totalt hanterades 3,9 miljoner ton, vilket är 7 procent mindre än 2024. Spannmålsexporten är starkt beroende av skördenivåer och inhemsk konsumtion. Litauens årliga spannmålsskörd uppgår normalt till mellan 6 och 7 miljoner ton, varav cirka 70 till 80 procent exporteras.
Färre anlöp trots ökade volymer
Antalet fartygsanlöp minskade med 3 procent under året. Totalt anlöpte 5 313 fartyg Klaipėda under 2025, vilket är 166 färre än under 2024.
”Ökade godsvolymer i kombination med färre fartygsanlöp visar på effekterna av den kontinuerliga infrastrukturutvecklingen, som gör det möjligt att hantera större och mer effektiva fartyg”, uppger hamnen. Samtidigt lyfter hamnmyndigheten fram att detta också innebär lägre utsläpp per transporterad ton, även om den totala trafiken ökar.
Klaipėda hävdar att ingen annan hamn i Baltikum uppnådde tvåsiffrig tillväxt under 2025. Riga redovisade en minskning med 7 procent till 16,8 miljoner ton, medan Liepāja backade med 3 procent till 6,9 miljoner ton. Tallinn och Ventspils noterade ökningar på 5 respektive 4 procent, till 13,8 respektive 8,5 miljoner ton.
När det gäller containertrafik nådde ingen lettisk eller estnisk hamn 500 000 TEU under 2025. Hamnen i Riga hanterade 495 700 TEU, en mindre ökning från 460 000 TEU året innan. Hamnen i Tallinn redovisade 259 398 TEU, en marginell minskning från 261 800 TEU.
Samarbete med Valencia
Som en del av sin internationella strategi har Klaipėda nyligen fördjupat kontakterna med hamnen i Valencia i Spanien, en av Medelhavets ledande logistikhubbar. Målet är att utbyta erfarenheter kring infrastrukturutveckling och gemensamt arbeta för att attrahera ytterligare godsflöden.
”Detta partnerskap gör det möjligt för oss att på nära håll ta del av värdeskapande beslut vid Europas ledande hamnar. Vi ser också hamnen i Valencia, som är känd för sina höga containervolymer, som en partner för att öka Klaipėdas synlighet på de internationella fraktmarknaderna”, säger Algis Latakas, generaldirektör för Klaipėda State Seaport Authority.
Spanien står i dag för nästan 2 procent av Klaipėdas totala godsvolymer. Under 2025 hanterades nästan 723 000 ton kopplat till Spanien. De största volymerna utgörs av spannmål och jordbruksprodukter, containeriserat gods samt LNG.
Källa: Port of Klaipėda
