Digital omställning har blivit en etablerad del av hur kritisk infrastruktur drivs och underhålls i Storbritannien. Transportnät, energisystem och samhällsviktiga kommunikationsnät är i allt högre grad beroende av digitala verktyg för att säkra driftsäkerhet och förbättra prestanda. Samtidigt håller synen på digitalisering på att förändras.
I stället för att ersätta befintlig infrastruktur i sin helhet väljer allt fler organisationer att vidareutveckla och förädla det som redan finns. Enligt Telent handlar den nya inriktningen om att förlänga livslängden på äldre system, minska kostnader och undvika onödiga driftstörningar.
Mycket av Storbritanniens kritiska infrastruktur har byggts upp under flera decennier. Resultatet är ofta en kombination av äldre tekniska system och nyare digitala lösningar. Erfarenheten visar enligt branschen att det sällan är effektivt att riva ut allt och börja om. I stället väljer många aktörer stegvisa förbättringar, både av ekonomiska skäl och för att resurser behöver prioriteras till andra akuta behov.
Stegvis modernisering i stället för totalbyte
Bakom skiftet ligger en insikt om att stora systembyten ofta innebär höga kostnader, långa avbrott och omfattande organisatoriska påfrestningar. Genom riktade digitala uppgraderingar kan befintlig infrastruktur fungera bättre utan att verksamheten lamslås.
Digitala verktyg har fått en allt mer central roll i den dagliga driften. Utbyggnaden av fiberoptiska nät, 5G och billigare satellittjänster i låg omloppsbana har kraftigt förbättrat uppkopplingen även i tidigare svårtillgängliga områden. Det gör det möjligt att övervaka anläggningar kontinuerligt och fatta snabbare beslut baserade på realtidsdata.
Resultatet är mer förebyggande underhåll, kortare stilleståndstider och högre tillförlitlighet. Säkerhetsaspekter integreras också i ett tidigare skede, där robusthet byggs in i systemen från början i stället för att hanteras i efterhand.
Säkerhet och drift i fokus
Cyberhot och driftsäkerhet har blivit prioriterade frågor. I stället för att reagera först när incidenter inträffar försöker organisationer bygga in motståndskraft i sina system. Målet är inte att eliminera alla risker, utan att kunna hantera störningar utan att verksamheten slås ut.
Med hjälp av övervakning av tillgångar och tydliga säkerhetsrutiner kan tidiga tecken på tekniska problem identifieras innan allvarliga fel uppstår. Tekniker som automatisering, sakernas internet och artificiell intelligens används i ökande grad för att förutse fel i stället för att åtgärda dem i efterhand.
Detta sker i ett läge där många infrastruktursektorer pressas av ökade krav, begränsade resurser och stigande kostnader. Effektivare underhåll och bättre planering blir då ett sätt att hålla systemen i drift utan att investeringsbehoven skenar.
Digitalisering utan energilöften
Digital omställning kopplas ofta till hållbarhetsambitioner, men branschföreträdare betonar att tekniken i första hand handlar om effektivitet och resurshushållning. Minskade resor för inspektioner, längre livslängd på befintliga anläggningar och mer exakt energianvändning kan bidra till lägre utsläpp, men utan att förlita sig på väderberoende energislag som vind- och solkraft.
Utvecklingen märks redan inom flera sektorer. Inom järnvägen används data i större utsträckning för att förbättra driftsäkerheten och planera underhåll mer träffsäkert. På vägarna bidrar uppgraderad digital teknik till snabbare incidenthantering och bättre trafikstyrning, utan omfattande ombyggnader.
Inom kommunikation och nät är säkra och robusta digitala lösningar avgörande när belastningen ökar. Förstärkta nät och förbättrad cybersäkerhet ses som en nödvändig grund för både offentliga och kommersiella tjänster.
Sammantaget pekar utvecklingen mot en mer försiktig men målmedveten modernisering av infrastrukturen. I stället för storskaliga och kostsamma omdaningar sker förändringen stegvis, med fokus på praktiska förbättringar som fungerar i verkligheten.
