Detta är Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037 i korthet. Planen omfattar satsningar på över 1 200 miljarder kronor där underhåll, kapacitet, klimatåtgärder och totalförsvarets behov står i fokus. Vägar, järnvägar, farleder och slussar ska rustas för framtiden med målet att stärka pendling, näringsliv och samhällsviktiga funktioner.
Sveriges klimatmål – nettonoll 2045, 70 % minskning till 2030 och EU-krav 2025–2030 – ligger till grund för planförslaget. Trafikverket utgår från snabb elektrifiering, mer biodrivmedel och dämpad bränsledriven trafik. Investeringarna domineras av järnväg för att möjliggöra överflyttning från väg. För att maximera samhällsnytta skärps kostnadskontrollen, en riskreserv införs och kostnadsdrivande projekt omprövas.
Klimatmål styr prioritering
Planeringen bygger på scenarier där 2045-målet nås. Antaganden om EU:s fordonskrav, ökande biodrivmedelsandel och högre drivmedelspriser bedöms – trots osäkerheter – bära planens prioriteringar.
Skärpt kostnadskontroll och riskreserv
Myndigheten inför successiv osäkerhetsanalys, referensklassprognoser och en riskreserv för att parera oväntade kostnadsökningar utan att andra objekt trängs ut.
Omprövningar frigör medel
Projekt som blir avsevärt dyrare eller ger lägre nytta tas bort eller görs om. Två objekt görs om: Gävle–Kringlan (ca 15,8 mdr) och Maria–Helsingborg (ca 10,5 mdr). Nio objekt utgår, vilket frigör över 20 mdr och möjliggör 27 nya, mer kostnadseffektiva satsningar:
- Sundsvall C–Dingersjö (Kubikenborg–Dingersjö)
- E18 Valnäs–riksgränsen (Töcksfors–Bäckevarv)
- Räppe station
- Räppe–Växjö
- E45 Säffle–Valnäs (Säffle–Hammar)
- E10 Kauppinen–Kiruna
- E22 Gladhammar–Verkebäck
- Malmbanan Boden–Gällivare (stängselsystem och passager)
- Essingeleden ledverk
Transparent rangordning efter samhällsnytta
Icke bundna investeringar rangordnas efter nettonuvärdeskvot och justeras för ej beräknade effekter, osäkerheter och systemnytta. Bundna storobjekt har snitt-NNK −0,8, övriga investeringar 1,0; de nya ersättningsobjekten ligger omkring 1,6.
Järnväg prioriteras – ERTMS påskyndas
ERTMS är central för kapacitet och tillgänglighet. Införandet accelererar med mål att täcka högtrafikerade stråk till 2042; Stockholmsområdet undantas tills vidare. Ombordutrustning delfinansieras och optonätet rustas.
Väg: BK4 och trimningar
Bärighetsåtgärder nästan fördubblas till 42 mdr. Målet är BK4 på stamvägnätet 2030 och på hela strategiska nätet 2033. Statsbidrag till enskild väghållning ökas till 30 mdr. Trimningsåtgärder (≤150 mnkr) skalas upp.
Klimatanpassning och trafiksäkerhet
5 mdr av vägunderhållet riktas till riskreducerande åtgärder; cirka 1,4 mdr till järnvägens klimatanpassande trimningar. Säkerhetssatsningar ökar från ~14 till 20 mdr med ATK, korsningsåtgärder, intrångsskydd och plattformsåtgärder.
OPS som verktyg
Fyra väg- och fem järnvägsobjekt pekas ut som möjliga för OPS för att nå effektivitetsvinster i genomförande, drift och underhåll.
Sjöfart och isbrytning
Slussbyten och farledsförbättringar ligger fast. Bidrag till ytterligare en ny isbrytare föreslås.
Källa: Trafikverket
