Internationellt initiativ ska säkra transport av radioaktivt material

Målet är att säkerställa smidiga transporter av livsviktiga produkter. Det är tillåtet att transportera radioaktivt material med järnväg i Europa, under förutsättning att strikta nationella och internationella regler följs, såsom IAEA:s bestämmelser och den europeiska RID-koden för järnvägstransporter. Dessa kräver särskilda förpacknings- och säkerhetsåtgärder för att skydda allmänheten och miljön. Företag måste upprätta strålskyddsprogram, och speciella typ B-behållare används för mycket radioaktivt material, vilket garanterar säkerhet även vid allvarliga olyckor. Foto: Nuclear Transport Solutions.
Målet är att säkerställa smidiga transporter av livsviktiga produkter. Det är tillåtet att transportera radioaktivt material med järnväg i Europa, under förutsättning att strikta nationella och internationella regler följs, såsom IAEA:s bestämmelser och den europeiska RID-koden för järnvägstransporter. Dessa kräver särskilda förpacknings- och säkerhetsåtgärder för att skydda allmänheten och miljön. Företag måste upprätta strålskyddsprogram, och speciella typ B-behållare används för mycket radioaktivt material, vilket garanterar säkerhet även vid allvarliga olyckor. Foto: Nuclear Transport Solutions.

Transporter av radioaktivt material stoppas eller försenas ofta, trots att de uppfyller alla säkerhetskrav. Nu lanseras ett internationellt initiativ för att minska hindren och säkra leveranser som är avgörande för både sjukvård och energiförsörjning.

Varje år skickas omkring 20 miljoner paket med radioaktivt material världen över. Dessa leveranser är avgörande för sjukvård, jordbruk, forskning och kärnenergi. Men trots ett väl etablerat regelverk stoppas eller försenas transporter ofta, något som kan få allvarliga konsekvenser för både patienter och energiförsörjning.

Frågan diskuterades vid ett sidoevenemang på Internationella atomenergiorganets (IAEA) 69:e generalkonferens i Wien. Mötet samlade medlemsstater och branschaktörer för att arbeta fram en gemensam deklaration som ska underlätta säkra transporter av radioaktivt material. Initiativet leds av Frankrike, Kanada, Italien och World Nuclear Association, med stöd från IAEA.

Risker för vård och energi

Radioaktiva material används bland annat för livsviktig cancerbehandling, medicinsk diagnostik, livsmedelssäkerhet och kärnkraftsdrift. När försändelser stoppas i hamnar eller på flygplatser, trots att de uppfyller alla krav, kan vården drabbas hårt. Ett exempel som lyftes är medicinska isotoper med kort livslängd som riskerar att bli obrukbara om de fastnar under transport.

– Den säkra och trygga transporten av radioaktivt material är inte bara en teknisk nödvändighet, utan en grundpelare för global hälsa, energi och innovation, sade Hildegarde Vandenhove, chef för IAEA:s enhet för strålskydd och avfallssäkerhet.

Även EU pekade på brister. Ana Rita Lopes Ramos vid EU-kommissionen framhöll att regelverken inom unionen inte är harmoniserade, vilket innebär att tillstånd och certifieringar måste ordnas separat i varje medlemsland.

Gemensam deklaration

Ett planerat uppförandekod för transport av radioaktivt material fick inte medlemsstaternas stöd, men nu har arbetet inriktats på en gemensam, icke-bindande deklaration. Dokumentet ska underlätta transporterna genom att uppmana regeringar, myndigheter och branschaktörer att samarbeta bättre och öka kunskapen om riskerna.

– Varje nekad eller försenad transport får verkliga konsekvenser. I vissa fall går problemen att lösa snabbt genom dialog, men internationellt samarbete är avgörande, sade Sama Bilbao y León, generaldirektör för World Nuclear Association.

IAEA arbetar redan med att stärka samarbetet, bland annat genom nationella kontaktpunkter som kan agera när transporter fastnar. I dagsläget finns 72 länder med sådana funktioner, men fler behövs. En internationell konferens om frågan planeras till 2026.

Den gemensamma deklarationen ses som ett första steg för att minska risken för transportstopp och därmed säkra tillgången till material som är avgörande för både vård och energiförsörjning.

Källa: World Nuclear News, Wien