USA:s nya tullar på varor från Europa skulle markera en hårdare linje i den pågående handelskonflikten. Men en ny studie från Institut der deutschen Wirtschaft (IW) visar att effekten kan slå tillbaka. USA är i själva verket mer beroende av import från Europeiska unionen än från Kina – och det gäller både bredden av varor och det totala importvärdet.
USAs president Donald Trump enades i somras med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om ett nytt handelsavtal som innebär tullar på 15 procent för EU-varor. Syftet var att stärka den amerikanska industrins konkurrenskraft. Men enligt IW:s granskning är det långt ifrån enkelt för USA att ersätta europeiska leveranser.
EU varor oumbärliga för amerikansk industri
Institutet har analyserat mer än 3 100 olika produktgrupper och funnit att minst hälften av USA:s import inom dessa kategorier kommer från EU. Det gäller centrala produkter för industrin, som maskiner, elektroteknisk utrustning, fordon och läkemedel. Även specialiserade produkter som insulinpreparat och tunga arbetsmaskiner finns på listan.
Enligt IW är USA:s beroende av europeiska varor till och med större än beroendet av kinesiska leveranser. Importen från EU motsvarade 290 miljarder amerikanska dollar, medan motsvarande siffra för Kina låg på 247 miljarder dollar.
– Uppenbart är USA:s beroende av leveranser från Europa högre än man tidigare trott – och totalt sett större än från Kina, säger Jürgen Matthes, medförfattare till studien och ansvarig för internationell ekonomisk politik vid IW, till Reuters.
EU:s position och riskerna i förhandlingarna
Frågan väcks nu om EU hade kunnat förhandla fram bättre villkor i handelsdiskussionerna med Washington.
– EU hade kunnat uppträda mer självsäkert i samtalen, säger IW:s expert och medförfattare Samina Sultan.
Men enligt henne försvårades förhandlingarna av att ekonomisk politik blandades med säkerhetspolitiska frågor. Ett tänkbart hot var att USA kunde minska sitt stöd till Ukraina om EU pressade för hårt.
– Därför fanns ingen ideal lösning för européerna. Resultatet speglar realpolitik, säger Sultan.
Den nya studien kan ändå stärka EU:s förhandlingsläge framöver. Risken för ytterligare handelshinder är långt ifrån undanröjd. Trump har redan antytt att fler tullar kan bli aktuella, särskilt om EU fortsätter med sina digitala regleringar.
Digitala regler nästa konfliktområde
De strikta europeiska digitala lagarna, som bland annat ska begränsa spridningen av desinformation på sociala plattformar, har redan väckt starka reaktioner i USA. Stora amerikanska teknikbolag som Amazon, Apple, Meta (Facebook), Alphabet (Google) och Microsoft påverkas direkt av reglerna.
Trump menar att EU:s digitala lagar är en medveten attack mot amerikanska intressen och har hotat med nya tullar på tekniksektorn.
För EU kan detta bli nästa svåra balansgång. Unionen måste skydda sin datainfrastruktur och sina medborgare, men samtidigt hantera risken för en eskalerande handelskonflikt.
Har tullarna hjälpt USA?
Frågan återstår om de nya tullarna faktiskt har gynnat den amerikanska ekonomin. På kort sikt har tullarna höjt priserna för amerikanska företag som är beroende av maskiner, läkemedel och andra varor från Europa. Det kan minska konkurrenskraften snarare än att stärka den.
På längre sikt kan det ge incitament att bygga upp inhemsk produktion, men sådana investeringar kräver tid och kapital. Många ekonomer menar därför att tullarna snarare försvagar USA:s ekonomi och ökar risken för globala motåtgärder än att de skyddar amerikansk industri.
Källa: Reuters / Handelsblatt / Institut der deutschen Wirtschaft
Fakta: USA:s beroende av EU-import
- Importvärde från EU: 290 miljarder amerikanska dollar
- Importvärde från Kina: 247 miljarder amerikanska dollar
- Antal produktgrupper med minst 50 % beroende av EU: över 3 100
- Exempel på varor: maskiner, elektrotekniska produkter, läkemedel (bland annat insulin), fordon och arbetsmaskiner
- Nya tullar: 15 procent på EU-varor enligt avtalet mellan Donald Trump och Ursula von der Leyen sommaren 2025
- Andel av världens totala koldioxidutsläpp från sjöfarten (jämförelse): cirka 3 procent – visar hur handelsfrågor också kopplas till klimatmål
Källa: Institut der deutschen Wirtschaft / Reuters / Handelsblatt
