Tyskland överväger att ge magnettåg en ny roll i landets kollektivtrafik. Enligt den federala transportministern Patrick Schnieder från CDU ska tekniken kunna användas som ett alternativ till spårbundna system som tunnelbana och spårväg.
Ett ministeriets talesperson uppger för tidningen Rheinische Post att magnettågstekniken betraktas som ett konkurrenskraftigt alternativ till traditionella transportsystem på räls.
– Magnettågtekniken är en tillgänglig och konkurrenskraftig lösning jämfört med klassiska spårbundna system, säger talespersonen enligt Rheinische Post.
Regeringen vill därför etablera magnettåg som ett möjligt komplement i lokaltrafiken. Planen är att inkludera tekniken i lagstiftningen om statligt stöd till transportinfrastruktur.
Upp till 90 procent statligt stöd
Ett möjligt verktyg för att genomföra satsningen är den tyska lagen om finansiering av kommunal transportinfrastruktur, Gemeindeverkehrsfinanzierungsgesetz (GVFG).
Enligt regeringskoalitionens överenskommelse ska lagen kunna användas för att stödja innovativa transportlösningar – där magnettåg nämns som ett exempel.
Genom GVFG kan staten finansiera upp till 90 procent av kostnaderna för projekt inom kollektivtrafikens infrastruktur. Enligt transportministeriet finns omkring två miljarder euro avsatta för sådana investeringar under innevarande år.
Frågan om att formellt inkludera magnettåg i finansieringssystemet diskuteras för närvarande inom den federala regeringen.
Enligt en genomförbarhetsstudie från 2021, beställd av den dåvarande transportministern Andreas Scheuer från CSU, kan tekniken ha särskilda fördelar under svåra topografiska förhållanden.
– Särskilt i komplicerad terräng kan magnettåg ha fördelar jämfört med andra transportsystem, säger Schnieders talesperson till Rheinische Post.
Transrapid stoppades trots stora planer
Tyskland har tidigare försökt introducera magnettåg i större skala. Före millennieskiftet diskuterades projektet Transrapid som ett snabbt alternativ i fjärrtrafiken.
Transrapid var konstruerat för att sväva över banan med hjälp av magnetfält mellan tåget och rälsen. Eftersom tåget inte har fysisk kontakt med spåret minskar friktionen kraftigt och mycket höga hastigheter blir möjliga.
Den mest uppmärksammade planen var en bana mellan Hamburg och Berlin. Med Transrapid beräknades restiden kunna bli omkring 53 minuter.
Projektet stoppades dock år 2000. Bakom beslutet låg främst höga kostnader och tvivel kring projektets transportpolitiska nytta.
Tekniken väckte ändå stor uppmärksamhet redan tidigare. Vid den internationella trafikmässan i Hamburg 1979 byggdes en 908 meter lång testbana på pelare mellan mässområdet och Heiligengeistfeld. Omkring 55 000 besökare fick då prova att färdas med det svävande tåget – en upplevelse som vid den tiden saknade motsvarighet i transportsektorn.
Ny teknik men gamla frågor
Förespråkarna lyfter fram möjligheten att bygga banor ovan mark på pelare, vilket i vissa fall kan minska markintrång och ge flexiblare dragningar genom tätorter eller svår terräng.
Samtidigt kvarstår frågor om kostnader, kompatibilitet med befintliga transportsystem och det faktiska transportbehovet. Liknande projekt har tidigare stoppats i Tyskland just på grund av ekonomiska och praktiska invändningar.
Än så länge handlar förslaget därför främst om att skapa en juridisk möjlighet att finansiera magnettåg – inte om konkreta byggprojekt.
Källa: Rheinische Post, Die Zeit
Fakta:
Magnettåg används redan kommersiellt i bland annat Shanghai, där en Transrapid-baserad linje trafikerar sträckan mellan Pudongs flygplats och stadens tunnelbana. I Europa har däremot tekniken ännu inte etablerats i reguljär trafik.
