Ellastbilar kan redan i dag ersätta diesel i stadstrafik, även vid krävande leveranser med många stopp och kylaggregat i drift. Det visar en ny studie där fordon testats i skarp verksamhet i storstadsmiljö. Samtidigt pekas regelverk, elnätskapacitet och laddinfrastruktur ut som avgörande hinder för att elektrifieringen av den sista milen ska kunna skalas upp.
Tester i verklig drift visar teknisk mognad
Behovet av fossilfria transportlösningar i städerna är stort, och elektrifiering av lätta lastbilar lyfts fram som en central strategi. I studien ”Fossilfria sista milen leveranser i städer”, genomförd av VTI och finansierad av Trafikverket, har lätta ellastbilar testats i faktisk drift. Pilotstudien genomfördes tillsammans med Gordon, som dagligen distribuerar temperaturkänsliga livsmedel och läkemedel i storstadstrafik.
Resultaten visar att den nya generationens ellastbilar presterar minst lika bra som dieselfordon, trots höga krav på räckvidd, antal stopp och kontinuerlig drift av kylaggregat.
– Våra resultat visar att tekniken nu är mogen. Med 4,25-tons ellastbilar får transportörer samma förutsättningar som med diesel, både när det gäller lastkapacitet och räckvidd. Det gör elektrifieringen av sista milen fullt genomförbar redan i dag, även om det finns en del utmaningar som måste lösas, säger Jessica Wehner, forskare på VTI.
Försöksregelverk förändrar förutsättningarna
En central förutsättning i studien är den försöksverksamhet som infördes i Sverige 2024, där ellastbilar med totalvikt upp till 4,25 ton får köras med B-körkort. Det möjliggör större batterier utan att lastutrymmet minskar.
I pilotstudien kördes ett ellastfordon i reguljär trafik i Stockholm, med samma upplägg som för ett dieselfordon: mellan 70 och 90 kilometer per dag med kylaggregat i drift. Utfallet visar att fordonet använde omkring 30 procent av batterikapaciteten per arbetspass och klarade sig med nattladdning vid terminal. Förarna uppgav även att arbetsmiljön förbättrades.
Strukturella hinder bromsar uppskalning
Trots de tekniska resultaten identifierar studien flera hinder för bred implementering. Regelverk, tillgång till elnätskapacitet och laddinfrastruktur bedöms vara avgörande faktorer.
Studien sammanfattar även behov av stabila styrmedel, snabbare processer för elnätsanslutning, utbyggd laddinfrastruktur vid logistiknoder samt ökad kunskap om energihantering och laddstrategier.
Källa: Gordon
