Läckande laxtransporter orsakar kaos på norska vägar – höga böter väntar

Vätska av slem, blod och smältvatten rinner från en lastbil med laxtransport på norska vägar. Foto: Statens vegvesen.
Vätska av slem, blod och smältvatten rinner från en lastbil med laxtransport på norska vägar. Foto: Statens vegvesen.

Blod, slem och smältvatten som rinner från lastbilar med laxlast har blivit ett växande problem på norska vägar. Nu vill de norska vägmyndigheterna införa kännbara böter mot förare och transportbolag som kör med läckande fisktransporter. Det rapporterar tv-sändaren NRK.

Fenomenet har i Norge fått smeknamnet ”laxslime” och uppstår när isen som ska hålla laxen kyld smälter under transport. Vätskan, en blandning av fiskblod, slem och smältvatten, rinner då ut genom hål i fisklådorna och vidare ner på vägarna.

– Det här är ett mycket stort problem. Det är snarare regel än undantag att det rinner fiskvatten när vi stoppar lastbilar med fisklast, säger Knut Namtvedt Sylta, kontrollinspektör vid den norska vägmyndigheten Statens vegvesen, till NRK.

Säkerhetsrisk på vägarna

Utöver den sanitära olägenheten pekar Statens vegvesen på rena trafiksäkerhetsrisker. Vätskan gör vägbanan hal, särskilt vintertid, och kan leda till olyckor.

Varje år transporteras enorma mängder norsk lax till marknader i Europa och övriga världen. En enskild lastbil kan ha upp till 900 lådor lax ombord. Om kylkedjan brister eller om isen smälter för snabbt kan konsekvenserna bli omfattande.

Enligt vägmyndighetens uppskattningar kan så mycket som 3 600 liter smältvatten rinna ut från en enda laxtransport. Vid en kontrollinsats i Bergensområdet i december fick nästan 80 procent av de kontrollerade fisktransporterna körförbud på plats.

– Förarna vet ofta att de kör olagligt. Vi säger att de måste stå kvar tills det slutar rinna. De frågar ”parkering?” och får svaret ”ja, ni parkerar”, säger Sylta.

Nu överväger myndigheterna att införa böter på omkring 25 000 norska kronor per transport som läcker ut laxslime på vägen.

Åkerierna protesterar

Lastbilschaufförer och åkeriföretag som NRK talat med menar att ansvaret läggs fel. De pekar på att förarna inte har kontroll över hur lasten är packad eller om lådorna är täta.

– Lasten är inte vår, och vi kan inte påverka hur den har packats eller om lådorna är hela, säger transportföretagaren Stein Inge Larsen till NRK.

För att helt förhindra läckage skulle fisken behöva transporteras fryst, i temperaturer mellan –10 och –20 grader. Men där uppstår ett nytt problem. Enligt norska livsmedelsregler ska färsk fisk transporteras i temperaturintervallet 0–4 grader. Större temperaturvariationer eller djupfrysning riskerar att försämra kvaliteten och strider mot regelverket.

– Situationen är ohållbar. Resultatet blir att vi bryter mot lagen oavsett vilket håll vi går, säger Larsen.

Myndigheter kräver ansvar från branschen

Statens vegvesen menar att ansvaret ytterst ligger hos fiskindustrin och transportföretagen. Vissa aktörer har redan tagit fram tätare fisklådor som håller kylan bättre och minskar risken för läckage.

– Vi har varit mycket tydliga. Om branschen och transportföretagen inte själva tar ansvar för att lösa detta, måste vi reglera det, säger Roy H. Holm, chef för vägmyndighetens kontrollverksamhet, till NRK.

Stora volymer går via Sverige och Finland

En betydande del av den norska laxexporten går landvägen via Sverige och Finland, bland annat genom nordligaste Finland mot Centraleuropa. Trots det har motsvarande problem ännu inte uppmärksammats på finska vägar.

Enligt Kari Parikka, enhetschef för vägfrågor vid Lapplands livskraftcenter, har man hittills inte sett något liknande fenomen i Finland, trots att norska laxtransporter regelbundet passerar landet.

Frågan om laxtransporterna belyser samtidigt den bredare debatten om den norska laxindustrins miljö- och transportpåverkan. Redan 2022 uppmärksammade Yles granskande program MOT brister och kontroverser inom norskt fiskodlingsnäring.

Hur de föreslagna böterna påverkar exportkedjan återstår att se, men konflikten mellan livsmedelsregler, trafiksäkerhet och transportekonomi ser ut att skärpas.

Källa: NRK, Statens vegvesen