EU:s planer på att skärpa klimat- och hållbarhetsregler möter nu hårt motstånd – inte bara inom unionen utan även från två av dess viktigaste energileverantörer. USA och Qatar varnar i ett gemensamt brev till europeiska ledare att de nya reglerna kan hota LNG-leveranserna till Europa och utgör en "fundamental fara" för regionens ekonomiska styrka.
Sedan invasionen av Ukraina 2022 har EU successivt minskat sitt beroende av rysk gas. I det vakuum som uppstått har USA och Qatar snabbt seglat upp som unionens största leverantörer av flytande naturgas (LNG). Men med det inflytandet kommer också politiska krav.
I ett brev till EU:s regeringschefer kritiserar USA:s energiminister Chris Wright och hans qatariske kollega Saad Sherida Al-Kaabi den föreslagna förordningen om företags hållbarhetsansvar (CSDDD). De menar att lagförslaget hotar exporten av LNG till Europa, som i dag är avgörande för att ersätta de fallande leveranserna från Ryssland.
– QatarEnergy kommer inte kunna verka i Europa om inte reglerna ändras, varnade Al-Kaabi. Han kallar en möjlig straffavgift på fem procent av bolagets globala omsättning för "helt oacceptabel".
USA:s Wright delar oron och hävdar att förordningen även äventyrar amerikanska gasleveranser till Europa.
EU under dubbelt tryck – utifrån och inifrån
EU-parlamentet har nyligen öppnat upp direktivet från 2025 för ändringsförslag. I november väntar nästa omröstning. Den gemensamma amerikansk-qatariska skrivelsen tycks vara ett sista försök att påverka beslutsprocessen.
USA och Qatar kontrollerar tillsammans mer än 40 procent av världens LNG-marknad. Enligt siffror från EU kommer i dag omkring 17 procent av all gas i unionen från USA, och ytterligare 4 procent från Qatar. Samtidigt har EU som mål att helt avsluta gasimporten från Ryssland till 2027 – vilket gör alternativen ännu viktigare.
Ministrarna kritiserar inte bara ekonomiska konsekvenser utan även det de kallar för "extraterritoriell räckvidd" i EU:s regler. Amerikanska bolag skulle enligt förslaget behöva följa europeiska standarder, även om deras huvudsakliga verksamhet ligger utanför unionen.
Försvagat stöd inom EU – Macron och Merz tvekar
Motståndet kommer dock inte bara från exportländer. Även internt inom EU ökar pressen på att mildra eller pausa lagförslaget. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och Frankrikes president Emmanuel Macron har båda uttalat sig för en tillfällig upphävning av reglerna. Samtidigt försvaras direktivet av miljöorganisationer och delar av EU-parlamentet som ser det som centralt för unionens klimatmål.
Direktivet ska enligt plan börja gälla stegvis från 2027. Det skulle då kräva att företag med verksamhet i EU eller en omsättning på över 450 miljoner euro säkerställer att deras leverantörskedjor uppfyller krav på miljö- och människorättsansvar. Brott mot reglerna kan leda till böter på upp till fem procent av den globala årsomsättningen.
Enligt EU-kommissionen har förslaget redan justerats: endast stora företag med fler än 5 000 anställda och en årlig omsättning på minst 1,5 miljarder euro omfattas. Dessutom väntas bötesbeloppen och kraven på kontroll av affärspartner mildras.
Samtidigt har EU:s planer på en gränsjusteringsmekanism för koldioxid, med avgifter på import av klimatbelastande produkter, också mjukats upp.
LNG som politiskt vapen
USA:s strategi under president Donald Trump är tydlig: säkra amerikansk energidominans globalt. Trump-administrationen har därför påskyndat tillståndsprocesserna för nya LNG-terminaler. Men kritiken växer även på hemmaplan. Enligt The Guardian varnar både forskare och aktivister för allvarliga konsekvenser av ökade LNG-exporter: högre priser för amerikaner, skador på miljön och ökad klimatpåverkan.
Frågan är nu om EU kommer att stå fast vid sina klimatambitioner – eller ge efter för trycket och riskera sin trovärdighet.
Debatten om LNG, klimatpolitik och ekonomiska intressen har förvandlats till en maktkamp mellan världsdelar. Samtidigt har ett stort gasfält nyligen upptäckts inom EU:s gränser, vilket på sikt kan förändra spelplanen ytterligare.
Källa:
Patrick Freiwah, Merkur.de, 24 oktober 2025
