Den amerikanska klassningsorganisationen för sjöfart, American Bureau of Shipping (ABS), har öppet anslutit sig till USA:s tidigare president Donald Trumps linje i motståndet mot nya globala regler för sjöfartens utsläpp. Reglerna, som utarbetats av FN:s sjöfartsorganisation International Maritime Organisation (IMO), syftar till att styra branschen mot nettonollutsläpp och att öka användningen av alternativa bränslen som väte, ammoniak och metanol.
Christopher Wiernicki, vd och styrelseordförande för ABS, menar att IMO:s så kallade Net-Zero Framework är för långtgående och saknar förankring i verkligheten.
– IMO behöver ta en timeout. Vi måste få det här rätt, sade Wiernicki under London International Shipping Week, enligt ett uttalande från ABS.
Han framhöll att branschen inte har någon tydlig väg framåt när det gäller tillgång till gröna bränslen, deras skalbarhet och nödvändiga investeringar i infrastruktur.
Samtidigt uttryckte ABS:s hållbarhetschef Rostom Merzouki stark skepsis mot vätebaserade bränslen och kallade dem för ”strategiska jokrar” med osäker framtid. Han varnade också för att höga kostnader för gröna bränslen och sanktioner vid bristande efterlevnad riskerar att få ”allvarliga konsekvenser för den globala konkurrenskraften”.
IMO:s plan – utsläppsminskningar och koldioxidavgift
IMO:s föreslagna regler, som väntas slutgiltigt behandlas i oktober, innehåller krav på minskad koldioxidintensitet i fartygsbränslen. Från 2028 ska bränslen ha 4 procent lägre koldioxidintensitet jämfört med 2008 års nivå, medan ett parallellt mål för ”direkt efterlevnad” sätter ribban vid 17 procent. Kraven skärps därefter gradvis till 30 respektive 43 procent till 2035.
Rederier som inte uppfyller målen riskerar att betala avgifter till en ny nettonollfond – 380 dollar per ton koldioxidekvivalenter över baslinjen och 100 dollar per ton över direktmålet. Överprestationer kan sparas till kommande år eller överföras mellan fartyg.
Trumpadministrationens representanter har redan signalerat att de motsätter sig reglerna och hotar med motåtgärder mot de länder som stödjer dem.
Skepsis mot vätgas och metanol
Enligt Merzouki är infrastrukturen för vätebränslen i sin linda och de tekniska riskerna fortfarande stora, särskilt för djuphavssjöfarten. Metanol ses som begränsad på grund av brist på biogen koldioxid, medan ammoniak lyfts fram som både giftigt och korrosivt.
– Dessa bränslen kan komma att spela en roll längre fram i omställningen, men de är osannolika att leverera någon meningsfull utsläppsminskning före 2040, sade Merzouki.
Han tillade att dagens fungerande lösningar, som flytande naturgas (LNG) och biobränslen, inte bör överbestraffas eller avfärdas i globala regelverk. ABS:s egen rapport Vision Meets Reality 2025 beskriver LNG som en ”pragmatisk brygga” som redan dominerar nya fartygsorder.
Motröster inom branschen
Alla delar dock inte ABS:s kritiska syn. Joe Kramek, chef för branschorganisationen World Shipping Council, menar att IMO:s ramverk är både genomförbart och nödvändigt.
– Ramverket är en seriös och effektiv plan som ger länder och bransch en tydlig väg för att minska sjöfartens utsläpp, skrev Kramek i en kolumn i branschtidningen Tradewinds.
Han betonade att över hundra regeringar deltagit i förhandlingarna och att avtalet är resultatet av långvariga diskussioner snarare än en kompromiss där alla får exakt som de vill.
Osäker framtid för sjöfartens energiomställning
IMO:s arbete med att få till bindande klimatregler är en del av ett globalt tryck på sjöfarten, som står för omkring tre procent av världens totala utsläpp. Även EU har antagit egna krav, däribland systemet FuelEU Maritime som på sikt ska tvinga rederier att använda vätebaserade bränslen och andra utsläppssnåla alternativ.
Men medan teknologier som små modulära reaktorer, koldioxidavskiljning och vindassisterad framdrift utvecklas i snabb takt, är osäkerheten fortsatt stor kring vilka bränslen som kommer att dominera framöver.
– Att uppnå nettonoll till 2050 för sjöfarten ser helt enkelt ut som en joker, sade Wiernicki.
– Branschen behöver ett ramverk, men vi behöver ett som förenar ambition med verklighet.
Källa: Tradewinds / Hydrogen Insight
