Resandet i och till urbana områden har minskat drastiskt vilket slår hårt mot tågbranschen. Men det finns ett antal initiativ som kan öka viljan att återigen ta tåget. Samtidigt krävs kraftiga stödåtgärder för att branschen ska överleva. Det visar en ny global studie av analys- och teknikkonsultbolaget WSP.
– Det vi ser nu är en bransch i fritt fall, säger Ulf Larsson, rådgivare och branschexpert på WSP. Förutom olika former av ekonomiskt stöd för att överleva på kort sikt behöver branschen hitta sätt att skapa en säker resemiljö. Det handlar om exempelvis materialval där smitta trivs sämre, flexibla fordon och trängselstyrning i realtid.
För en tid sedan blev det klart att Regeringen skjuter till pengar i kollektivtrafikbranschen, men andra länder har gått längre som till exempel Storbritannien där tågbranschen i stort sett har förstatligats. I Sverige har samhällskritiska flyglinjer upphandlats med statliga medel, vilket borde prioriterat även för långväga tågtrafik, menar Ulf Larsson. En ljuspunkt är dock godstrafik på järnväg där trafiken bara minskat marginellt. Här finns en möjlighet att med rätt stöd komma ur krisen med en bibehållen marknadsandel.
– Regeringen borde använda tillfället till att stödja en långsiktig överflyttning från fossildrivna vägtransporter, tycker Ulf Larsson. Trafikverket kan till exempel underlätta genom en mer dynamisk bokning av tågtider.
På det stora hela kommer det sannolikt vara en tung uppförsbacke tillbaka för tågbranschen.
– Risken att vi missar klimatmålen är överhängande om räddningsinsatser inte är tillräckligt kraftfulla. En konkret åtgärd kan vara att accelerera underhållsarbetet så att vi har en mer tillförlitlig järnväg när trafiken är igång igen, vilket också är ett klassiskt verktyg för att stimulera ekonomi och arbetsmarknad. Här finns även chans att i en omställning digitalisera arbetet. Det kan handla om utökat system med sensorer som håller koll på statusen på järnvägen för att minska antalet fysiska inspektioner till exempel.
