En av tre laddhybridbilar fick supermiljöbilspremien

Två av tre hybridbilar skulle ha köpts utan supermiljöbilspremien. Foto: IVL

Mellan 2012 och 2015 subventionerades köpet av elbilar och laddhybrider med 40 000 kronor genom den så kallade supermiljöbilspremien. Nu har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Göteborgs universitet studerat vilken effekt som premien verkligen hade.

− Det är första gången som vi har lyckats att statistiskt isolera effekterna av supermiljöbilspremien från effekterna av andra styrmedel som var införda under samma period. Resultaten visar att supermiljöbilspremien kan förklara en av tre laddhybridbilar som registrerats under perioden 2012 – 2015, säger Magnus Hennlock, forskare inom styrmedel och beteende, vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Detta innebär också att två av tre laddhybridbilar som fick premien skulle ha köpts och registrerats även utan supermiljöbilspremien. Det rör sig om utbetalade premier till ett värde av närmare 250 miljoner kronor för vilka forskarna inte kan påvisa någon effekt på registreringen av laddhybridbilar. Majoriteten av de bilar som fick premien var företagsbilar.

Supermiljöbilspremien infördes den 1 januari 2012 och var ursprungligen en subvention på 40 000 kr till bilar med utsläpp på högst 50 gram koldioxid/km, vilket i praktiken var elbilar och laddhybridbilar. Syftet med premien var att främja en ökad försäljning och användning av nya bilar med låg klimatpåverkan. Supermiljöbilspremien ersattes 1 juli 2018 av nuvarande bonus-malus system.

För att isolera effekterna av supermiljöbilspremien från effekterna av andra styrmedel har forskarna använt avancerade ekonometriska analyser av data på individnivå.