Utvecklingen av kranar går hela tiden framåt, och med den följer även krav på tillräckliga kunskaper som branschen behöver lösa. Under årets Krandagar 2015 låg fokus på utbildning och framtidens maskiner.
Sedan år 2000 har Krandagarna varit ett årligt återkommande arrangemang och en mötesplats för krananvändare inom industri-, bygg- och infrastruktursektorn. Bakom arrangemanget, som traditionsenligt genomförs i november i Växjö Konserthus, står besiktnings- och certifieringsbolaget Inspecta med verksamhet i Norden, Polen och Baltikum. Bolaget är ackrediterat av Swedac och besiktigar alla typer av kranar och lyftanordningar i såväl Sverige som internationellt.
Dagens kranar är intelligenta
Den snabba tekniska utvecklingen inom industrin, där allt går att koppla upp och där maskiner kan kommunicera allt mer avancerat, är en trend som går ofta under benämningen Internet of Things (IoT) eller Industri 4.0. Det ska visa sig att denna teknikutveckling definitivt även tagit sig in i tunga lyft-sektorn.
- Dagens kranar är redan intelligenta, hävdar Jens Björk, representant från den finska kranjätten Konecranes, och som talade under vinjetten ”Framtidens kranar”.
- Vi har idag tiotusen kranar uppkopplade mot Internet dygnet runt alla dagar i veckan. Alla våra kunder kan när som helst logga in och se aktuell status på sina kranar, poängterade Jens Björk, som tror att lyftbehovet kommer att vara detsamma även i framtiden, men lyften kommer att hanteras på ett säkrare sätt, med mer automatik, färre människor och mer övervakning på standardiserade lyft.
Att automatiseringstrenden redan nu är stark även inom kransektorn bevisar Konecranes genom att tillhandahålla bland annat automatiserade spårbundna portalkranar (ARMG) och automatiserade gummihjulsportalkranar (ARTG). Konecranes har nu även infört möjligheten att köra kranen via mobiltelefonen. Genom att luta telefonen så följer kranen efter.
Hur mår kranen? Diagnos ges i realtid
Thomas Henriksson, representant från kranleverantören Dematek, berättade om bolagets uppkopplade traverskranar, ett diagnossystem för att övervaka kranars status i realtid.
- Vi kallar det tillståndsbaserat underhåll, säger Thomas och fortsätter:
- Vi kan trådlöst överföra signalerna bland annat via GSM och det går att få ett SMS att det är dags att byta en komponent i kransystemet.
Diagnossystemet går under benämningen Demag StatusControl. Med hjälp av dataanalyserna med Demag StatusControl upptäcks riskerna för maskinbortfall långt innan de blir verklighet. Därmed blir det lättare att planera in byte av reservdelar i rätt tid. Systemet informerar även om felaktig användning av kranen.
Utbildningen måste anpassas
Utbildning är en viktig och högaktuell fråga för hela tunga lyft-sektorn och det var också ett tema som lyftes fram under Krandagarna.
Utbildningen av kranförare måste anpassas till utvecklingen och de behov som finns. Det menar Dennis Nyberg, arbetsgivare och förtroendevald i Maskinentreprenörerna, Svenska Mobilkranföreningen samt sakkunnig inom Byggnadsindustrins yrkesnämnd, BYN.
Han säger att problemet bottnar i frågan – vad är till exempel en fordonsmonterad mobilkran.
– Tillverkaren av en kran bestämmer tillhörighet utifrån användningsområde eller helt enkelt vad köparen önskar. Sen är det upp till kollektivavtalets parter att bestämma om kranföraren behöver yrkesbevis eller inte, säger han och tillägger att en kranmodell med olika arbetsuppgifter kan få olika utbildningskrav beroende på inom vilket kollektivavtalsområde den verkar.
Ett annat problem som Dennis Nyberg lyfter fram är att den traditionella kranen förändras. Antingen det handlar om teknisk utveckling, lyftuppdrag, nya risker så ställer det nya krav på kranförarens kompetens.
Även den allt mer rörliga arbetsmarknaden ökar kraven att möjliggöra kompetensförflyttning över branschgränserna och mellan krantyperna.
– Vi behöver hitta en utbildning som går över gränserna, som bygger på kunskap och erfarenhet och som anpassas för en rörlig arbetsmarknad.
– Jag tror att utbildningen behöver skilja på stationära kranar och mobila kranar, och därefter bygga på med specialinriktade undergrupper. Även tillverkarens användarinstruktioner för den unika kranen måste ingå i en förarutbildning.
Ökad import av avfall till Sverige ger problem i hamnarna
Hamnarna är flitiga användare av kranar och representanter för flera av de svenska hamnföretagen fanns på plats under Krandagarna. En fråga som tagit sig högt uppe på den dagsaktuella agendan är deponihantering ute i hamnanläggningarna.
Förbud eller höga skatter för deponi av avfall ute i Europa har blivit en vinstlott för många svenska kommuner som använder avfallet som bränsle i fjärrvärmeverken. Över 1,5 miljoner ton importeras varje år och importen ser ut att öka.
Ofta transporteras avfallet via fartyg som sedan lossas i våra hamnar och omlastas för vidare transport till förbränningsanläggningarna. Men hanteringen har inneburit en del problem och risker i hamnområdet.
Anders Klingström, miljö- och säkerhetsrådgivare på Sveriges Hamnar, berättar att det dels handlar det om luktproblem, dels problem med bristande emballering – när avfallet ska lyftas över med kran går balar sönder. Dessutom fungerar inte utsorteringen som det ska alla gånger.
– Det har hänt att kommit med motorblock, dammsugare, blöjor, sprutor och farligt avfall.
Än så länge ställs inga myndighetskrav på emballeringen. Därför bör uppdragsgivaren, fjärrvärmeverket, ta ansvar och inleda ett bättre samarbete med leverantören av avfallsbalarna, menar Anders Klingström.
– Huvudproblemet är emballeringen. Men det ställer även krav på de lyftredskap som används vid lossningen av fartygen.
Källor: Inspecta, utställare på Krandagarna
