Nu öppnar en av norra Europas längsta vägtunnlar för trafik. Med Norra länken förbättras framkomligheten, miljön och trafiksäkerheten avsevärt i norra Stockholm. Samtidigt är den nya trafikanläggningen en garant för den expansiva stadsutveckling som nu sker i dess fotspår.
Den första delen av Norra länken, den kilometerlånga sträckan mellan Karlberg och Norrtull invigdes redan 1991 och nu, den 30 november 2014, invigs dess förlängning i öster. Den nu aktuella delen av Norra länken sträcker sig mellan Norrtull och Värtan och har en anslutning till Roslagsvägen vid Universitetet.
Överbelastade innerstadsgator
Det finns flera skäl till Norra länkens utbyggnad. Dels saknar huvudvägnätet i Stockholm idag en bra förbindelse till Värtahamnen, Frihamnen och Lidingö. Detta har lett till att i synnerhet de norra innerstadsgatorna Valhallavägen och Lidingövägen blivit hårt belastade. Varje dag trafikerar över 50 000 fordon Valhallavägen och cirka 40 000 fordon Lidingövägen. Framförallt kommer Valhallavägen och Lidingövägen att avlastas från den tunga trafiken som dagligen färdas till och från Värtahamnen och Frihamnen.
- Vi beräknar att cirka 90 procent av den tunga trafiken kommer att ledas ner i tunnlarna och totalt sett kommer trafiken att halveras på dessa gator. Det leder även till en bättre boende- och arbetsplatsmiljö, då de utsätts för mindre buller och avgaser. Även trafiksäkerheten på dessa gator förbättras, framförallt för oskyddade trafikanter, genom den reducerade trafiken, säger Trafikverkets projektchef Lars Lilja.
Förutom minskad belastning på Stockholms innerstadsgator, så förbättras miljön i Nationalstadsparken då Björnnäsvägen stängs i samband med Norra länkens öppnande. I dag passerar cirka 25 000 fordon per dygn Lill-Jansskogen och Nationalstadsparken via den lokala Björnnäsvägen. Förutom att detta leder till framkomlighetsproblem, påverkas även den känsliga Nationalstadsparken av buller och utsläpp,
Ger stadsutveckling
Norra länken ger även mycket goda förutsättningar för en rejäl stadsutveckling i huvudstaden. Bland annat så kommer man att förnya Stockholms hamnområde i Värtan med omnejd. Här är det beslutat om att hamnområdet ska utvecklas till en sjönära stadsdel, Norra Djurgårdsstaden, med cirka 12 000 nya bostäder och 30 000 arbetsplatser som ska harmonisera med befintligt hamnområde. Som ett led i detta ska den tunga godstrafiken successivt avvecklas till förmån för en utvecklad kryssningstrafik. Norra Djurgårdsstaden omfattar ett stort geografiskt område, där dagens befintliga stadsdelar Hjorthagen, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden ingår.
Även Norra Stationsområdet, som tidigare varit ett ingenmansland mellan Stockholm och Solna, håller som bäst på att bebyggas och utvecklas till en helt ny stadsdel - Hagastaden. Stadsdelen som nu successivt växer fram i gränslandet mellan Stockholm och Solna ska även integreras med Karolinska Institutet och det nya universitetssjukhuset som öppnar 2016 - Nya Karolinska Solna.
En förutsättning för att kunna uppföra Hagastaden är att delar av E4/E20 och Värtabanan byggs in i tunnlar, vilket just Norra länken medför.
Vägavsnitt som ska överdäckas
Tunnlarna i denna del av Norra länken, blir inte klara vid 2014 års invigning, utan kommer att successivt tas i drift under 2015-2016 i takt med att de befintliga vägavsnitten här överdäckas.
- De södergående delarna i Hagastaden kommer vi att öppna våren 2015 och den norrgående tunneln april 2016, säger Lars Lilja som samtidigt passar på att kommentera hur anslutningen från E18-Frescati kommer att ske till en början.
- Vi är färdiga med tunnlarna upp mot Frescati, men vi kommer inte att öppna den tunnel som härifrån går ner mot Essingeleden söderut. Detta på grund av att vi inte är färdiga med Hagastadens tunnlar vid Norra Stationsområdet, vi vill inte lura in trafikanterna i en återvändsgränd.
Säker tunnel
Den halvmil långa Norra länken löper till största delen i tunnlar. Med anslutningstunnlar är Norra länkens tunnelsystem totalt 13 km, varav 9 km bergtunnlar och 4 km betongtunnlar.
Trafikverket har satsat stora resurser på säkerhetsanalyser för att uppnå mycket högt ställda krav på trygghet och säkerhet för alla som ska färdas i tunnlarna.
Belysningen i tunnlarna är placerad så att trafikanterna ska få bra ljus, men också vägledning när vägen svänger. Det är också viktigt att man som bilist inte störs när man kör in i tunneln och dagsljuset ersätts med konstgjort. Därför placeras förstärkt belysning vid infarterna, för att ge en långsam anpassning från dagsljuset till det konstgjorda ljuset i tunneln. I tunnlarna finns också nödbelysningsarmaturer. Nödbelysningen, liksom alla styr- och säkerhetssystem, strömförsörjs från batterier och fungerar även vid strömavbrott.
Trafiken i tunnlarna övervakas av kameror och datorer. Med hjälp av styrbara vägvisningsskyltar kan trafiken ledas om vid störningar och varna för köer och söderut.
Med hjälp av bommar kan hela tunnelsystemet, eller delar av det, stängas av för underhållsarbeten eller vid olyckor. Dessutom finns styrbara informationstavlor med textbesked till trafikanterna.
- Norra länken-konceptet påminner mycket om Södra länken. Här har vi dock också installerat en modern sprinkleranläggning, säger Lars Lilja.
Brandbekämpningssystemet är ett så kallat delugesystem och används normalt i miljöer där det är kritiskt att mycket snabbt kunna släcka eller begränsa en brand. Hela tunnelsystemet är indelat i sektioner som kan aktiveras från trafikledningscentralen Trafik Stockholm.
Eftersom radiosignaler från ytan inte når ner under mark är tunnlarna försedda med antennsystem och utrustning för återutsändning av radio och mobiltelefoni. Än viktigare är att återutsändning av räddningstjänstens radiokanaler fungerar. Polis, brandkår och ambulans har full täckning för sina radiosystem i tunnlarna. Radiosystemen strömförsörjs från batterier och fungerar även vid strömavbrott.
Ren luft och rent vatten
För att luften i tunnlarna ska vara bra ventileras tunnlarna och frisk luft tillförs via infarterna och tilluftsschakt. Den förorenade luften lämnar tunnlarna via ventilationstorn. För att fläktarna ska fungera optimalt styrs de av ett avancerat mätsystem som registrerar föroreningshalter, sikt och lufthastighet.
Vatten från vägbanor samlas in och pumpas till en reningsanläggning innan det släpps ut. Pumpstationer och reningsanläggning är primärt dimensionerade för att ta hand om regn från kraftiga skyfall och tvättvatten men ska även säkert och miljömässigt kunna ta hand om eventuella utsläpp av farliga vätskor eller förorenat vatten från brandbekämpning.
Konsten livar upp och vägleder
För att göra färden genom Norra länkens tunnlar trevligare och mindre monoton finns en rad konstnärliga utsmyckningar längs vägen. De konstnärliga utsmyckningarna har därför inte bara estetiska kvaliteter utan är också trafiksäkerhetssäkerhetshöjande faktorer, då det annars finns få referenspunkter för att orientera sig. På ett ställe där Norra länkens tunnlar delar sig finns till exempel ett stiliserat träd och en vassrugge i form av lodrätt placerade gröna lysrör. Under Hagaparken står associationer till nationalskalden Bellman och sången ”Fjäriln vingad syns på Haga”, bland annat i form av stålfjärilar som hänger i taket. På ett annat ställe nära Värtahamnen kommer en gigantisk tv-skärm visa bilder av vatten.
Den numera världsberömda fotografen Mattias Klum har fått stå för en del av utsmyckningarna. Slitsar av hans fotografier från Brunnsviken kantar en sträcka av Norra länken.
Särskilda utmaningar
Norra länkens tunnlar har drivits traditionellt, det vill säga med borrning och sprängning.
- Det är tekniken som normalt används när man bygger bergtunnlar i Stockholm, där det finns hårda bergarter som granit och gnejs, säger Lars Lilja och passar samtidigt på att lyfta fram projektets utmaningar så här långt.
- Bygget av Norra länken har genomförts på några av Sveriges mest trafikerade platser, då den ansluter både till Essingeleden, E4-Uppsalavägen och E18. Den har även passerat tät innerstadsmiljö vid Norrtull där Sveavägen och Sankt Eriksgatan ansluter mot Uppsalavägen. Det har krävs ett stort logistiskt arbete. Utmaningarna har varit att genomföra bygget samtidigt som all befintlig trafik måste passera genom våra arbetsplatser. Det har funnits få möjligheter att leda om trafiken. Men jag tycker att vi lyckats bra med detta, säger Lars Lilja som även har all anledning att vara nöjd med projektets status i allmänhet, då både tidsplan och budget har hållits- och det med råge.
- Slutkostnadsprognosen hamnar nu på cirka 10, 6 miljarder kronor. Det innebär att vi kommer att ligga cirka 2 miljarder kronor under fastställd budget och enligt den första tidsplanen skulle vi öppna först december 2015, men nu öppnar vi alltså drygt ett år före denna tidsplan, avslutar en nöjd Lars Lilja.
Källa: Trafikverket
Fakta
Norra länken
Norra länken sträcker sig mellan Tomteboda och Värtan samt ansluter till E4 mot Uppsala vid Norrtull och Roslagsvägen vid Frescati.
Alla vägtunnlar är enkelriktade. De är totalt 13 km, varav 9 km bergtunnlar och 4 km betongtunnlar. Under byggandet av Norra länken schaktas 1 200 000 kubikmeter berg och 400 000 kubikmeter jord. Det fyller Globen fyra gånger om.
Ovan mark byggs 2 km ny- och ombyggd väg och 1,5 km nya gång- och cykelvägar.
Över 50 entreprenader har upphandlats i projektet. Som mest har projektet sysselsatt cirka 1200 personer.
Den 30 november 2014 öppnar sträckan Norrtull respektive Frescati och Värtan.
Våren 2015 öppnar sträckan söderut mellan Norrtull och Tomteboda.
Våren 2016 öppnar sträckan norrut mellan Tomteboda och Norrtull.
2019 öppnar Värtabanans tunnel.
